Synonymer till stapel

• 0. upplagd hög, trave;
     stapelbädd;
     klockstapel;
     uppåt- eller nedåtriktad del av små bokstäver, till exempel i d och p;
     markör i stapeldiagram;
     gå av stapeln (bildlig betydelse om evenemang och dylikt) äga rum, börja || -n;
     staplar

Uttryck som innehåller stapel

• gå av stapeln

  Betydelse: Äga rum

  Exempel: "Finalen går av stapeln den 10 juni"

1. En eventuellt röd stapel visar det kapital bolaget ville ha men inte fick från gamla och nya ägare.

   Och därefter får vi syn på en stapel med Fazerbrödet rye fibre.

   Du anar inte hur hemskt det är att sitta vid ett bord med pennan i högsta hugg och en stapel böcker framför sig.

   Vid några tillfällen har telefonen visat svag kontakt med nätet på platser där andra modeller visar full stapel med samma operatör.

   Räddningstjänsten pumpade bort vattnet och hoppades att älgen så småningom skulle våga ta sig upp ur poolen med hjälp av en stapel med lastpallar.

   Som när Folke Hjort på scenen byggt en hög stapel av möbler och själv satt högst upp och vinglade och likt ett svin skroderade om sin överblick och nästan ramlade i golvet i en pjäs vars namn jag har glömt.

   Fortsätter föraren så att bara en stapel återstår får han eller hon ett meddelande om att hon ska ta en paus.

   Hon tog ett skutt och iakttog från kanten av en stapel med betongblock vad människan nedanför företog sig.

   Han tycks ha funnit den i en hel stapel gamla otryckta manus som han tog över efter mina föräldrars död.

2. Enbart grön stapel visar att bolaget fick in det belopp som angavs i investerarmemorandumet.

3. Tävlingen kommer att gå av stapeln i början av maj.

• Betydelse: Hög af något i viss ordning upplagdt.

  Synonymer: hög, hop, kummel, röse, bråte, dråse, trave, binge, dös, stack, vålm, såte, skyl, kast, rugge, ruka

1. stapel, i äldre nysvenska även: stapelstad, fornsvenska staput, torn och dylikt, ställning, varpå ett fartyg bygges (jämför fornsvenska klok-, vaxstapul) = fornisländska o. fornnorska stppiiil, torn, pelare, danska stabel, dörrhake, hög i lager eller skikt, ställning, varpå ett fartyg bygges, i äldre danska även: pelare, påle, fornsaxiska stapal, vaxstapel, medellågtyska stapel i samtliga dessa betydelse, fornhögtyska slaf-fal(a), stapfal, trappsteg, underlag, fot under något (nyhögtyska sta ff el 9 se staffli), anglosaxiska stapol, detsamma som i fornhögtyska (engelska staple, hasp, krämpa; i betydelse 'stapelplats' lånat). Från urgermanska språk: fornfranska estaple (franska étape, varav svenska etapp, se d. o.). Avljudsform: anglosaxiska stöpet, fotspår. Utan avledning -Z: fornisländska o. fornnorska stapi, hög o. brant klippa, anglosaxiska stolpe, steg, med avljtidsformen urgermanska *stöpan-, *stöpön- i t. ex. fsax, siöpo, fotspår, fornhögtyska stuof(f)a, trappa, trappsteg (nyhögtyska stnfe); se för övrigt stappla. Från en fornhögtyska dialekt kommer italienska staffa, stigbygel (se stafett). Urgermanska rot stap = urindoeuropeiska stab, vara styv, vartill möjligen forngrekiska stöbos, smädelse med mera (jämför med nasalinfix slémbö, tram- par med fötterna, slembdzein, smäda, se stampa). Växel former: urindoeuropeiska stabh, se stav; stap i litauiska stapyiis, bli stående, m. fi. Väl utvidgningar av roten i stå. - I betydelse 'nederlag för varor' (stapelstad) o. 'underlag för skepp' (gå av stapeln) är ordet lån från medellågtyska stapel; i betydelse 'klockstapel' och dylikt inhemskt, - Om iiorrl. stapel med enstavighetsaccent se under skakel.