Synonymer till stav

• 1. käpp, stång: vandringsstav, marskalksstav, skidstav;
     redskap vid stavhopp;
     stavhopp: hoppa stav;
     en typ av syncell i ögat;
     bryta staven över fördöma || -en;
     -ar
  2. sidostycke i trätunna || -en;
     stäver

Uttryck som innehåller stav

• bryta staven över någon eller något

  Betydelse: Fördöma något

  Exempel: "Han bröt staven över partiledningens agerande"

• Stick i stäv med något

  Betydelse: på tvärs emot något

  Exempel: "Ledarens uttalande gick stick i stäv med vad han sagt tidigare"

1. Ska man kapa en stav så ska det vara norrmännens?

   Vid slutet av spåren kunde han först se en stav och andra tillhörigheter intill en vak.

   Främst går ledaren Frank Somers med en stav i handen.

   Tävlingens prestation gjordes av Bode Miller som körde ungefär halva loppet med en stav efter att ha fastnat i en port.

   Det var när amerikanen Andy Newell föll i semifinalen som Hellners stav gick av.

   En vante och en stav var allt hon förlorade i lavinen.

   Senare kom det fram att det var Marcus Hellner som knäckte norrmannen Petter Northugs stav i slutet av loppet.

   Han anklagade dock inte svensken för att hans stav gick sönder.

   Via ett pressmeddelande meddelar han att han anser att händelsen då Hellner bröt hans stav var en olyckshändelse.

   Strulade gjorde det också för Daniel Rickardsson som hela första varvet låg i rygg på Bauer men som bröt en stav strax innan varvning.

2. Ögats näthinna har både stav och tapp.

• Gammal stavning: Staf

  Betydelse: Lång och stadig käpp.

  Synonymer: käpp, påk, knölpåk, kräkla

1. stav, fornsvenska slaver, stav, käpp, råmärke, bokstav - fornisländska o. fornnorska stafr (i plural även: lärdom, litteratur), danska stav, stav, gotiska sla-bim (dativ pl., elementer), fornsaxiska staf, stav, fornhögtyska, nyhögtyska stab, även: stab (= svenska lånordet stab), anglosaxiska stwf, även: bokstav (engelska slaf}', stav, stab), av urgermanska *stat>a-, *stafii-, till urgermanska roten slaf), vara styv, jämför östfris, staf, styv, lam, fornhögtyska staben, vara styv = urindoeuropeiska stabh, stebh i litauiska stabijti, slebijti, hämma, stébas, stav, sta- bas, gudabild, lett. stabs, pelare, guda- bild, och så vidare Jämför s t abbé, stab b i g, stava, s ta ver, stäv, st ävja, stam, stämma, ordstäv, ävensom stapel. Möjligen utvidgning av roten i stå. - Bryta staven över, se bryta. - I sammansättning marskal k s ta v syftar ordet på den sammetsklädda stav som de franska marskalkarna bära till tecken av sin värdighet, egentligen av samma ursprung som t. ex. universitetspedellernas o. häroldernas spiror ävensom den under bryta staven omnämnda domarestaven, urspr, tjänstetecken för budbärare, sändebud o. detta ord naturligtvis utvecklad ur vandringsstaven. - Härtill ortnamn Sta(f)by till fornsvenska st a v er i b etyd. 'råmärke' (jämför Rå-, Rör-, Skäl-, Stångby o. författare Ortnamn på -by s. 27), ävensom det särsk. i ö. Svealand vanliga Staf.