Synonymer till styv

• 0. som är svår att böja, stel;
     (om fartyg) som inte lätt kränger;
     (om jord) hårdbrukad;
     (om person) styvnackad, styvsint;
     (vardagligt ord) duktig, skicklig: styv i matte;
     (om vind) tämligen kraftig: styv bris, styv kuling;
     (allmänt förstärkande i vissa uttryck(et)) hålla styvt på någon;
     styvt en mil drygt en mil;
     visa sig på styva linan visa sig duktig || -t;
     -are

Uttryck med betydelsen styv

• Vara en fan på något

  Betydelse: Vara väldigt duktig på något

  Exempel: "Min son är en fan på träslöjd"

• Vara en hejare på något

  Betydelse: Vara väldigt duktig på något

  Exempel: "Hon är en riktig hejare på att knyta knopar"

1. Fjädringen är väl styv och ljudnivån på ojämna underlag blir lite för hög.

   Göran Hägglund har emellertid varit relativt förskonad från styv skandalkuling.

   På den Vindens äng som kallas Rambergsvallen blåste i planens längdriktning en irriterande styv kuling direkt från Västerhavet och en del scener blev märkliga.

   Vinterdagen kunde inte börja bättre än med styv kuling vid Landsort!

   Vi får en styv kuling från OSO och vågar gå med fulla segel fram till klockan tio då vi ankrar för natten.

   Men tröttheten gjorde hans tunga styv och hans hjärna stum.

   Hon var styv i kroppen och alla leder värkte.

2. Hon är väldigt styv i schack alltså.

3. Det här kan man kalla ett tungt och styvt arbete!

• Gammal stavning: Styf

  Betydelse: Som ej lätt låter böja sig efter andras vilja.

  Synonymer: envis, egensinnig, egenvillig, halsstarrig, hårdnackad, nackstyv, stel, styvsint, tjurhuvad, efterhängsen, enständig, enträgen

• Gammal stavning: Styf

  Betydelse: Ej slapp, ej böjlig, ej vek. Brukas äfven bildligt.

  Synonymer: stel, spänd, stinn, stram, oböjlig, valen

• Gammal stavning: Styf

  Betydelse: Svår, mödosam, till exempel styft arbete.

  Synonymer: svår, mödosam, tung, tungsam, besvärlig, brydsam, kinkig, benig, stretig, knepig, sträng, kännbar, betänklig, eftertänklig, vansklig

1. 1. styv, G. I:s reg., P. Svart Kr. (tecknen för y o. I äro dock vid denna tid vanskliga att åtskilja), av stw Bib. 1541 (slijff) = danska sliv, från medellågtyska, medelhögtyska stif (nyhögtyska steif), anglosaxiska slif (engelska sliff), i avljudsförh. till fornfrisiska stef; besläktat med fornisländska o. fornnorska stifta, dämma upp (varifrån engelska stifle, kväva); till urindoeuropeiska roten slip i latin stipes, påle, stock, sllpäre, pressa samman (jämför stipendium, stipulera), litauiska slip-rus, stark, kraftig, osv.; jämför även stift 1, 2. - Parallellrötter: urindoeuropeiska stib i t. ex. forngrekiska steibö, gör tät, och så vidare, o. stibh i forngrekiska sliphrös, stark, fast, och så vidare - Härtill svenska dialekt styve, stjärt på fåglar, Lind 1749; med samma betyd.-utveckling som i stjärt. - Övergången i till y framför v är densamma som i svenska dialekt klyva av kliva.
2. 2. styv i sammansättning -barn osv.., förr ofta stjiw- (alternativt ännu Sundén 1892), i svenska dialekt även stjok t. ex. Dalarna, stjaup (av stjiip) Gotländska, med mera, fornsvenska stiup-, stinf-, stiu(g)-, slyp-, styf-, styg-, slip-, stif-, stig-) = fornisländska o. fornnorska stjnp-, styp-, i yngre fornnorska även -f o. -Å-, danska stif- (äldre danska även stef-; efter nyhögtyska stief o. medellågtyska sléf), sted- (genom folketymologisk anslutning till sted, ställe), medellågtyska stéf-, fornhögtyska stiuf- (nyhögtyska stief-), anglosaxiska stéop-; jämför fornisländska o. fornnorska stjupr, styvson; av urgermanska *steup-. Egentligen: stympad, berövad, o. besläktat med stuv; jämför latin privig-nus, styvson, till privus, berövad (jämför privat). — Avledning: anglosaxiska d-stiepan, beröva (någon hans föräldrar), fhty, (bi)-stiufen, beröva (någon föräldrar o. barn). — De yngre växelformerna på -f och så vidare bero i regel på ljudlagsenlig utveckling framför det följande uddljudet; så t. ex. framför s i -son (jämför glufsa, nafsa, rafsa, rufsa, tofs); medellågtyska sléf- har väl uppkommit genom assimilation av -pf- i *stépfader; dessutom delvis folkety-mologiska ombildningar. Anledningen till växlingen -in- (nysvenska -ju-) o. -y- är okänd; knappast med Kock Sverige ljudhist. 2: 340 utjämning inom ett u-stams-paradigm. — Samindoeurop. beteckningar för dessa familjerelationer saknas; jämför dock forngrekiska metryid, styvmoder = armen. mauru, styvmoder eller svärmor(?). Omgifte för änkor synes i indoeuropeisk tid ej ha förekommit, varför begreppen 'styvfader, -son' då ännu icke kunnat uppstå.