Synonymer till sträng

• 1. fordrande, som kräver lydnad: sträng lärare;
     hård: sträng vinter;
     ytterst noggrann: sträng bevakning, strängt logisk;
     strängt taget om man tänker efter noga || -t;
     -are
• 2. spänd tråd av olika slag: fiolsträng, bågsträng, racketsträng;
     navelsträng;
     (botanisk term) en del av ståndaren (se detta ord);
     remsa på marken: hösträng, snösträng
  3. (matematisk term, språkvetenskaplig term, datateknisk term) en grupp tecken i ordnad följd, som bildar en meningsfull helhet || -en;
     -ar

subst.

1. Racket hade en sträng som var nära att brista och jag hade inget i reserv.

2. Efter det följer en sträng av datakod som är obegriplig för en lekman.

• Betydelse: Ytterst noggrann; äfven obeveklig, hård.

  Synonymer: noggrann, noga, ordentlig, punktlig, regelbunden, sorgfällig, nogräknad, grannlaga, granntyokt, tyckmycken, kinkig, laggrann, finkänslig, samvetsgrann

• Betydelse: Part i gröfre snodder, till exempel i rep, tåg.

  Synonymer: rep, tåg, lina, tross, kabel, snöre, streck, garn, segelgarn, tåt, snodd

• Betydelse: Ganska svår, hård, till exempel sträng vinter.

  Synonymer: svår, mödosam, tung, tungsam, besvärlig, brydsam, kinkig, benig, stretig, knepig, styv, kännbar, betänklig, eftertänklig, vansklig

1. 1. sträng, adjektiv, i äldre nysvenska även: styv, sträv (om hår o. d.), fornsvenska strcenger, sträng, även som hedrande epitet givet åt riddare (jämför latin strenuus), t. ex. 'velbyrdoge oc strenge ber Åke' 1471 = norska, danska streng; utan omljud i svenska dialekt sträng, sträng, styv, spanska, sträng, strid, fornsvenska stranger, gensträvig, styv, häftig, våldsam = fornisländska o. fornnorska strangr, sträng, hård, häftig, oböjlig o. d.; motsvarande fornsaxiska sträng, stark, fornhögtyska strengi, stark, tapper, hård, skarp (om lukt o. smak), medelhögtyska även stränge, stranc (nyhögtyska strenge), anglosaxiska sträng, stark, sträng, hård (engelska strong), m. m.; av urgermanska *strangia-, ''stränga-, till en urindoeuropeiska rot strengh, växl. med stréng- i forngrekiska strängas (-gg-), vriden, strangdle, snöre, och så vidare (jämför st rang-ur i), mir. srengim, drager, lett. stringt, bliva styv, förtorka, och så vidare, möjligen också latin stringere, snöra eller draga tillsamman (enligt Walde med flera ett annat ord än stringere, vidröra; se dock Persson Indog. Wortf. s. 867 n); jämför stringent, strikt. Det svenska ordet har till betydelse sannolikt påverkats från nyhögtyska - Härtill fornsvenska strcengia sik, vara påträngande eller ivrig = fornisländska o. fornnorska strengja, binda fast, medelhögtyska strengen, sträcka, tränga (nyhögtyska strengen, span.a, strama åt, vartill sich anstrengen, varav svenska anstränga sig). - Grundbetyd, alltså: styv, spanska, möjligen äldst: utsträckt; jämför följande o. till betyd.-utvecklingen under straff o. stram. Betyd, 'strid' om ström och dylikt är analog med den i adjektiv strid (egentl.: styv). - Om fornsvenska stranger i ortnamn se författare Sjön. under Strångeln o. Strängen.
2. 2. sträng, substantiv, fornsvenska straznger, även: ström eller stråle av sprutande vätska (se Strängnäs) = fornisländska o. fornnorska stréngr, sträng, snöre, ankartåg, ström, danska slreng, mit}', strenc, stranc (-g), sträng, snöre, flod- eller sjöarm, fornhögtyska sträng, medelhögtyska stranc detsamma (nyhögtyska sträng), anglosaxiska stréng, sträng, snöre (engelska string), av urgermanska *strangi-, egentligen: något spanska eller styvt, till roten i adjektiv sträng (se närmare d. o.). — Röra på den strängen, jämför Dalins Arg.: 'ät jag kanske något för ofta rörer denna Strängen', efter nyhögtyska die saile erklingen lassen o. d.

• Sören

  Dansk variant av det latinska namnet Severinus: sträng eller allvarsam.
  Namnsdag: 23 oktober

• Severin

  Variant av det latinska namnet Severinus: sträng eller allvarsam.
  Namnsdag: 23 oktober