Synonymer till tand

• 0. hård bildning i munhålan med uppgift att hålla och sönderdela födan;
     spets på såg, på kam, på kanten av frimärken och dylikt;
     visa tänderna (bildlig betydelse) uppträda hotfullt;
     beväpnad till tänderna kraftigt beväpnad;
     hålla tand för tunga vara försiktig med vad man säger, inte vara lösmynt;
     tidens tand tidens nedbrytande kraft || -en;
     tänder

Uttryck som innehåller tand

• Bita ihop tänderna

  Betydelse: Kämpa och uthärda något

  Exempel: "I motgång är det viktigt att bita ihop tänderna och inte ge upp"

• en tår på tand

  Betydelse: En sup

  Exempel: "Vi tar oss väl en tår på tand"

• få blodad tand

  Betydelse: Bli inspirerad att fortsätta

  Exempel: "De uppmuntrande orden från läraren gav henne blodad tand att fortsätta skriva"

• gnissla tänder

  Betydelse: Ofrivilligt sammanpressande av käkarna och tänderna (i sömnen); bli/vara arg

  Exempel: "Löjtnanten gnisslade tänder av ilska men utförde ordern"

• Hålla tand för tunga

  Betydelse: Inte avslöja en hemlighet

  Exempel: "Det här får inte komma ut så jag litar på att ni håller tand för tunga"

• rustad till tänderna med något

  Betydelse: Väldigt väl förberedd; välbeväpnad

  Exempel: "Hon var rustad till tänderna med godis och choklad; vi är rustade till tänderna och fruktar ingen"

• skära tänder

  Betydelse: Ofrivilligt sammanpressande av käkarna och tänderna (i sömnen); bildligt om att bli/vara arg

  Exempel: "Bilisterna skar tänder över den höjda bensinskatten"

• Sätta tänderna i något

  Betydelse: Ta itu med något

  Exempel: "Han hade läst den första delen och skulle nu sätta tänderna i den andra"

• Tidens tand

  Betydelse: Saker slits med tiden

  Exempel: "Man ser spår av tidens tand på huset"

• Till tänderna

  Betydelse: Kraftigt; ha rustat sig med mycket av något

  Exempel: "De var väpnade till tänderna; hon var laddad till tänderna"

• Visa tänderna

  Betydelse: reagera ilsket; visa handlingskraft och kapacitet

  Exempel: "Bilföretaget hade visat tänderna med flera nya modeller men konkurrensen var stenhård"

• öga för öga och tand för tand

  Betydelse: Vedergällning med en likadan handling, lika för lika

  Exempel: "Det var öga för öga, tand för tand som gällde förr i tiden"

1. Det gav honom blodad tand och Adam insåg att han var tvungen att ligga i för att få fler chanser.

   Det är lätt att förstå hans begeistring över denna charmiga lilla stad där solen gassar och där tidens tand har lämnat sina spår på husen.

   Att tidens tand nöter på många förhållanden är inget nytt.

   När medier inte förmår hålla tand för tunga innebär det inte bara att källorna lider skada och att tilltron till medierna naggas i kanten, utan framför allt att uppgifter som bör komma i dagen riskerar att förbli dolda.

   Den roll han spelar i Platons dialoger står inte och faller med det faktum att han offrade sitt liv och dialogerna hade sannolikt motstått tidens tand även detta förutan.

   Nu satt de där på podiet och höll tand för tunga.

   Enligt mannens advokat försummades Stephen Slevin till den grad att tånaglar växte runt hans fötter och att han tvingades dra ut en ond tand på egen hand.

   Fredrik Bond har nu fått blodad tand när det gäller att regissera långfilm.

   Allt börjar med en trasig tand hos en papperslös kines som kommit till väst för att leta efter sin syster.

2. En tand på sågen har lossnat.

   När en tand på kugghjulet lägger sig mellan två tänder på det andra kugghjulet.

1. tand, fornsvenska tan f. (plural tænder) = fornisländska o. fornnorska tǫnn (plural tenn(r)), danska tand, fornsaxiska tand, fornhögtyska zan(d) (nyhögtyska zahn), anglosaxiska tóð (engelska tooth); jämför forngutniska tandr m.; av urgermanska *tanþ-, växlande med tunþ- i gotiska timþus (u-stam efter kinnus, kind, såsom fôtus efter handus); motsvarande urindoeuropeiska *dont-, *dent-, *dn̥t- = sanskrit dat-, dánta-, forngrekiska odoús (geni t. odóntos; jämför mastodont), latin dens (genitiv dentis); även i keltiska o. baltiska språk samt (med avledning) i armen.; egentligen part. pres. till roten ed, äta (se d. o.), med bortfall av uddljudsvokalen (såsom i sann, adjektiv, till es, vara); jämför forngrekiska dialekt édontes, tänder. Skulle emellertid, såsom ofta antages, en avljudsform till tand föreligga i tinne, blir dock denna härledning osäker. — Slutkonsonanten -d i tand beror väl på fornsvenska plural tænder, med d-inskott mellan nn o. r. — Ett annat indoeuropeiska ord för 'tand' se under kam. — Det bokstavsrimmande uttryck (ha) tand för tunga finns redan i fornsvenska tan för tungo; motsvarande i da.; gammalt bokstavsrimmande uttryck av samma slag som barn och blomma, hack i häl och så vidare — Tidens tand, se tid. — Tandborste, bouppt. fr. Växiö 1739, Ågerups arkiv 1743: '1 st. gammal Tandborste' = nyhögtyska zahnbürste 1786, och så vidare — Tandgård, fornsvenska tannagardher, motsvarande fornisländska o. fornnorska tanngarðr, norsk-danska tandgard, jämför danska tandgærde, till gård (o. gärde) i betydelse 'inhägnad'; jämför det homeriska (h)érkos odóntōn. — Tandpetare, Linné o. 1750, bildat som danska tandstikker, nyhögtyska zahnstocher, engelska toothpicker. Tidigare: tandpeta (plural -or 1762); eller tand(e)preka, Lex. Linc. 1640 (under dentiscalpium) och så vidare (åtminstone i sht. götal.) = västg. tandpreka, till sydsvensk dialekt preka, sticka lätt (se prick); tandpreta t. ex. 1679, -are t. ex. Götheb. nyh. 1773. I Dagl. Alleh. 1771 efterlyses en borttappad Guld-Tand-pänne o. i en bouppteckning från 1744 uppges bland annat ett tandpennefoder av elfenben. Redan anglosaxiska har beteckningar härför: tóðgár (: gár, spjut, se gissel), tóðsticca. — Tandvärk, svenska dialekt tanna-, fornsvenska tannaværker = fornisländska o. fornnorska tannaverkr (tanna genitiv plur.), motsvarande anglosaxiska tóðwærc; jämför medelhögtyska zantwê, -smerz (nyhögtyska zahnweh, -schmerzen), anglosaxiska tóðęce (engelska toothache) till anglosaxiska acan, göra ont, danska tandpine osv.