• 1. ett rörligt organ i munhålan, säte för smaklökarna, viktigt talorgan;
     symbol för tal eller språk i många uttryck(et): ha en vass, giftig, len etcetera tunga;
     bita sig i tungan avbryta sig (för att inte säga något olämpligt);
     ha något på tungan inte riktigt komma på (ett ord);
     hålla tungan rätt i mun gå försiktigt till väga;
     tala med kluven tunga tala falskt, bedrägligt, säga ett och mena ett annat
  2. föremål som påminner om en tunga: tonalstrande blad på vissa blåsinstrument;
     flik på örlogsflagga;
     långsmal udde;
     visare på en balansvåg;
     tungan på vågen (bildlig betydelse) det avgörande eller utslagsgivande || -n;
     tungor
• 3. fisk av en familj plattfiskar, speciellt 'äkta tunga' sjötunga || -n;
     tungor

Uttryck som innehåller tunga

• bita sig i tungan

  Betydelse: Hejda sig från att säga något man vill säga

  Exempel: "Han fick bita sig i tungan för att inte avslöja sanningen"

• Ha en vass tunga

  Betydelse: Ha förmåga att uttrycka sig skarpt och dräpande

  Exempel: "Hon var känd för att ha en vass tunga"

• Ha något på tungan

  Betydelse: Vara på väg att säga något; känna till något men tillfälligt inte komma på vad det heter

  Exempel: "Jag hade det på tungan men glömde bort det"

• Hålla tand för tunga

  Betydelse: Inte avslöja en hemlighet

  Exempel: "Det här får inte komma ut så jag litar på att ni håller tand för tunga"

• låta tungan löpa

  Betydelse: prata ohämmat

  Exempel: "Den misstänkte erkände och lät tungan löpa om allt från planeringen till utförandet av brottet"

• lossa tungans band

  Betydelse: Få eller ge mod att börja prata

  Exempel: "alkohol lossar ofta tungans band"

• Tala med kluven tunga

  Betydelse: Inte mena det man säger; vara opålitlig och förrädisk

  Exempel: "Fredsförhandlarna visste att diktatorn ofta talade med kluven tunga"

• Tungan på vågen

  Betydelse: Vara det som fäller utslaget

  Exempel: "anfallaren var verkligen tungan på vågen i den här matchen"

• Vakta sin tunga

  Betydelse: Vara noga med att inte säga något som kan leda till negativa konsekvenser

  Exempel: "När kungen var på dåligt humör gällde det att vakta sin tunga"

• Betydelse: Något tyngande, tryckande, besvärande. Brukas endast bildligt.

  Synonymer: påhäng, last, börda

• Betydelse: Fordom i samma bemärkelse som Språk brukligt ord, hvilket ånyo börjat upptagas.

  Synonymer: språk, mål, tungomål, landskapsmål, munart, dialekt

1. 1. tunga = fornsvenska, fornisländska o. fornnorska, fornsaxiska = danska tunge, gotiska tuggô, fornsaxiska tunga, fornhögtyska zunga (nyhögtyska zunge), anglosaxiska tunge (engelska tongue), av urgermanska *tungōn f., liksom nästan alla kroppsdelsbeteckningar av indoeuropeiska ursprung, motsvarande urindoeuropeiska *dn̥ghu̯ā i flat. dingua (varav latin lingua genom anslutning till lingere, slicka, jämför de nedan anförda fallen; annorlunda, men säkert felaktigt Schrijnen KZ 46: 378: l- av dl-); jämför fornslaviska językŭ (av urindoeuropeiska *n̥g̑hū-ko-; alltså utan d-), litauiska lëzùvis (för *įzùvis, av *n̥g̑h-; med bortfallet d o. senare anslutning till lëziù, slickar), iriska ligur o. armen. lezu (med motsvarande ombildning eller kanske självständigt uppkomna), ävensom de mycket oklara sanskrit jihvā, juhū, avestiska hizvā, hizū. Alltså tidigt utsatt för ombildningar av samma slag som flera andra indoeuropeiska kroppsdelsnamn såsom orden för 'huvud', 'mjälte', 'öga'. — Med avseende på n-stamsbildningen i kroppsdelsnamn jämför t. ex. bringa, haka, lunga ävensom de under tumme uppräknade orden. — I fornsvenska o. fornisländska o. fornnorska även utvecklat till betydelse 'språk', jämför latin lingua detsamma (> franska langue och så vidare, med avledning language, av *linguāticum). — Med avseende på betydelse 'landtunga' (möjligen redan i fornsvenska) jämför nyhögtyska landzunge o. latin lingua (franska langue) ävensom det obesl. forngrekiska glō̃ssa i samma betydelse Jämför likn. överförda användning av kroppsdelsbeteckningar under hals, huvud, kap, Kinna, Kvarken, mynning, näs, rygg, ås 2. — Som fisknamn se tunga 2. — I växtnamn, t. ex. hundtunga, Cynoglossum, o. oxtunga, Anchusa, efter bladens form. Latiniseringen Cynoglossum (egentligen forngrekiska) betyder ävenledes 'hundtunga'. — Grekiskan har för 'tunga' en speciell beteckning, det nyssnämnda glō̃ssa (= glosa, se d. o.). — Att den indoeuropeiska beteckningen för 'tunga'är femininum (liksom för 'fot' mask.), medan benämningarna på t. ex. 'hjärta', 'lever' (latin jecur osv.), 'ben(kota)' (latin os och så vidare) ha neutralt kön, beror säkerligen med Meillet därpå, att den förra var ett 'aktivt' organ o. därför personifierades, medan 'hjärta' och så vidare räknades till de passiva. — Tungomålstalande, i anslutning till Nya testam., Ap.-g. 2: 3, 4 o. 1 Kor. 14: 2 f. — Tungspene, i äldre svenska även -spän(e), -spänn(e) (kvar i dial.), fornsvenska tungospini (spyne), jämte äldre svenska tungspån, till avljudsformen medellågtyska spōne av äldre spone; se för övrigt spene. Den allmänna nordiska beteckningen var annars fornsvenska drypil, svenska dialekt dröpel, norska drypel, danska drøbel, drøvel, förminskningsord till fornsvenska dropi, droppe, liksom latin ūvula detsamma till ūva, druva, eller nyhögtyska zäpfchen till zapf(en), tapp; jämför likbetyd. forngrekiska bálanos, egentligen: ollon.
2. 2. tunga, fiskn., solea = norska tunga, holländska tong, nyhögtyska zunge, efter formen; jämför likbetyd. spanska lenguado, till lengua, tunga. Ofta i sammansättning sjötunga.
3. 3. tunga, börda, se under tung.