Synonymer till spets

• 1. udd, topp;
     stå i spetsen (för) stå längst fram, stå i ledningen (för);
     bjuda någon spetsen utmana;
     ställa (något) på sin spets (bildlig betydelse) föra till en kritisk eller avgörande punkt: kriget har ställt folkrättens principer på sin spets
  2. något utöver det vanliga: sätta spets på anrättningen;
     godkänd med spets väl godkänd
  3. konstfullt genombrutet tyg
  4. hund av en grupp raser (hit hör bland annat grönlandshund, gråhund, jämthund och chow-chow) || -en;
     -ar

Uttryck som innehåller spets

• bjuda någon eller något spetsen

  Betydelse: Ta strid mot någon; utmana, konkurrera med någon

  Exempel: "Hertigen av York var inte rädd att bjuda kungen spetsen; flera uppstickare bjuder mobiljätten spetsen"

• Driva något till sin spets

  Betydelse: Gå så långt det går för att tvinga fram ett avgörande

  Exempel: "advokaten drev frågan till sin spets och fick upp fallet i Högsta domstolen"

• Ställa något på sin spets

  Betydelse: Driva något till en avgörande punkt; presentera ett problem i tillspetsad och förenklad form

  Exempel: "Frågan om det finns liv i rymden ställs på sin spets när världens kraftfullaste teleskop tas i bruk; ställd på sin spets handlar nedrustningsfrågan om mänsklighetens överlevnad"

1. Den övre delen av livet på brudklänningen är i spets med en djup ryggringning.

2. Spets är en typ av hund med kil­format huvud, spetsiga upprätt­stående öron och mot ryggen ringlad svans, till exempel dvärgspets.

3. Maten som serverades hade en spets som var svår att placera.

• Betydelse: Öfversta ändan af någonting upptill afsmalnande till en udd.

  Synonymer: höjd, topp, klint

• Betydelse: Småningom till en udd afsmalnande ände af ett föremål.

  Synonymer: udd, pigg, tagg, torn, topp, skate, snibb, tipp

• Betydelse: I äldre språket det samma som Pik

  Synonymer: spjut, lans, pik, glav, harpan

1. 1. spets, t. ex. Johan III 1574: 'enn Spedz på S:té Jlians Kircke', i äldre nysvenska o. äldre svenska ofta spits, t. ex. o. 1580: 'Spit-zen på axet' o. ännu Lindfors 1824 med hänvisning till spets; dessuton spess, späss, spiss, motsvarande danska spids, från nyhögtyska: mhly., nyhögtyska spitz, spitze (fornhögtyska spizza), varifrån även medellågtyska spitze, spisse; jämte adjektiv fornhögtyska spiz(z)i, spetsig, nyhögtyska spitz, varifrån medellågtyska spitz, spis o. äldre nysvenska spits, spets, spetsig; av urgermanska *spitja-, besläktat med spett (se för övrigt d. o.). Uttalet med e i nysvenska kan bero dels på inverkan från spett o. dels på de i äldre svenska (o. delvis ännu i dialekt) förekommande parallellerna vett o. vitt (jämför Kock Sverige ljudhist. 1: 40). För härledningen av spets från spitz talar också växelformerna med -e-till äldre nysvenska spits, spetsig. Möjligen har dock i nysvenska spets också ett annat ord uppgått, iiäml. fornsvenska spetz (spe(e)s(s)), spets av en slagordning och dylikt, som till bet}^. överensstämmer med det nämnda medellågtyska spitze, men vars e väl måste förklaras såsom påverkat av ett etymologiskt skilt ord, fornsvenska spetz, pik (jämför t. ex. gamla bibelövers, 'med jern och spels' 2 Sam. 23: 7), från medellågtyska spétze, spése, speisse, sannolikt (med Tamm Fonet, kännet. s. 47) en på högtyskt inflytande beroende sidoform till medellågtyska spét = medelhögtyska spiez och så vidare (= det inhemska spjut; se d. o.), men enligt Falk-Torp (under spid) av urindoeuropeiska *spoidtä- en avljudsform till spett; det senare föga troligt. Jämför (delvis annorlunda) Noreen V. språk 3: 207 n. 6, 513. - Bjuda någon spetsen, motsvarande i danska, efter nyhögtyska einem die spitze bieten, egentligen om värjspetsen, jämför vor die spitze f or der n, utmana till duell. - Spetsborgare (egentligen till nyhögtyska spiess = spjut), se under kälkborgare. - Spetsbov, Möller 1755 - danska spidsbub, från nyhögtyska spitz-biibe, o. 1600 om maroderande o. bedrägliga landsknektar, alltså till bnbe i betydelse 'knekt' (se bov), jämför äldre nyhögtyska spitz- knecht ds.; möjligen ombildning av äldre nyhögtyska spiessbube, pikbärare (till spiess = sp j u t) i anslutning till äldre nyhögtyska spitz, slug, förslagen (jämför följ.). I äldre nysvenska också spets-buk detsamma - Spetsfundig, hos t. ex. Stiernhielm: skarpsinnig == äldre danska spids-fundig, danska spidsfindig, från äldre nyhögtyska spitz-fändig, nyhögtyska spitzfindig, till äldre nyhögtyska spitz, slug, förslagen (varav äldre nysvenska spits ds.), o. en bildning av finna (jämför fund, fynd). - Spetsglans, Antimonium crudum, jämför äldre nysvenska spiss(é)glas o. 1640 = danska spidsglans, äldre danska spidsgias; felaktig övers, av nyhögtyska spiessglanz, äldre nyhögtyska spiess-glas, av medelhögtyska spizglas, till spiz, bland annat: splittra, skärva, med syftning på metallens utseende o. de spetsiga glänsande plan, som uppstå i brottet. - Spetshund, Dagl. Alleh. 1808, nu vanligen spets, jämför t. ex. Gederborgh 1810: 'spetsar med sina tjocka halsar och hvassa öron' - danska spids(hnnd), från nyhögtyska spilz-(hund).
2. 2. spets, tillsats till dryck för att skärpa smaken, svenska dialekt spets, spiss = norsk-danska spids detsamma Enligt Falk-Torp s. 1119 skulle ordet vara identiskt med fornnorska spiz, spis, krydda, välsmakande mat, norska spiss, läcker mat, för övrigt samma ord som det en gång belagda fornsvenska *spis i: 'ta skal man haffua lybistikko . . oc andra ädhla yrther til ät göma spissit', från fornfranska especie (franska épice, engelska spice), kryddor, av latin species plural detsamma, till spcciés, art, slag (se specerier). Säkerligen böra emellertid de nysvenska o. norsk-danska orden skiljas från fornnorska spiz, norska spiss o. identifieras med spets 1; jämför t. ex. Wennerberg Gluntarne: Måg tror vi brodda med halfva?' (till brodd, spets); hos Torp Etym. Ordb. under spiss omnämnes ej heller längre svenska spets o. norsk-danska spids. l danska vardagsspr. förekommer även ett spids i betydelse 'hälften av en flaska öl', som knappast bör direkt förbindas med spets 2.
3. 3. spets, spetshund, se under spets l slutet.