Synonymer till ut

• 0. anger riktning ur eller från något: gå ut ur klassrummet, gå ut med hunden (utomhus);
     (några fraser) år ut och år in, hela livet ut;
     vända ut och in på något vända insidan utåt;
     veta varken ut eller in vara rådlös;
     det kommer på ett ut det gör detsamma;
     ut med språket, tala ut tala om allt;
     jag måste ut med en stor summa måste betala ut

Uttryck som innehåller ut

• Det går på ett ut

  Betydelse: Det är betydelselöst vad man väljer; det har ingen effekt

  Exempel: "Jag tror att det går på ett ut i slutändan; det går på ett ut om du kör tio km/h fortare"

• Mönstra ut något

  Betydelse: Kassera något

  Exempel: "När vi hade mönstrat ut alla kläder som vi inte använde längre fick vi gott om plats"

• rent ut

  Betydelse: Frankt och rakt på sak; uppriktigt sagt

  Exempel: "Jag sa rent ut vad jag tyckte om honom; passagerarna var rent ut förbannad"

• Ut med språket

  Betydelse: Svara; säg vad du verkligen tycker

  Exempel: "Vem av er gjorde det? Ut med språket!"

• Varken veta ut eller in

  Betydelse: Vara rådlös

  Exempel: "När det gällde pensionssparandet visste hon varken ute eller in"

• år ut och år in

  Betydelse: År efter år

  Exempel: "Hon hade alltid gått på mässan, år ut och år in"

1. Efter en kvart gick han ut ur tummet.

2. Syriska kurder har drivit ut jihadister från flera byar i norra delen av landet sedan en djup klyfta uppstått mellan araber och kurder.

   Den som ska ut och resa kan därför just nu köpa biljett ombord på tåget utan extra avgift.

   Vi ställer den lite längre ut från väggen.

3. Han löpte linan ut.

1. ut, adverb, fornsvenska ūt = fornisländska o. fornnorska út, danska ud, gotiska, fornsaxiska ût, fornhögtyska ûz (nyhögtyska aus), anglosaxiska út (engelska out), motsvarande sanskrit ud-, forniriska ud-, od-, sanskrit úttara, övre, senare = forngrekiska (h)ýsteros, senare (av *ud-ter-); jämför även Brugmann Grundr. II. 2: 902 samt under ur 4. I västgerm. språk (nyhögtyska aus och så vidare) även genom senare utveckling preposition, som undanträngt motsvarigheterna till preposition ur. — Från den ursprungliga riktningsbetyd. utgå en del förbindelse, där det ej längre är fråga om ett visst föremål, som avlägsnas, t. ex. blåsa eller släcka ut ett ljus eller suga ut ett land. Skratta, skälla ut och dylikt betyder väl ursprungligen: genom skrattande (osv.) utdriva. Till förbindelse såsom hälla ut, släcka ut och dylikt knöt sig föreställningen om fullständighet, varifrån förbindelse ss. gråta ut, äldre nysvenska uttala, tala till slut (t. ex. Bib. 1541 = Luthers ausreden. — Hit hör även året ut och dylikt, fornsvenska ārit ūt = fornisländska o. fornnorska (alt) árit út; blott i yngre källor; alltså snarast efter medellågtyska den krîch ût och dylikt Jämför även det är ute med mig = nyhögtyska es ist aus mit mir. — En del av de nämnda verb-förb. ha sin förebild i ty.; vissa nyhögtyska uttryck ersättas dock i svenska med ur och så vidare, t. ex. ausarten ~ urarta (se d. o.). — Härtill gårdn. Utgård Jtl. o. Bohuslän, alltså på gammalt norskt område = norska Utgaard, till fornnorska útgarðr = det mytol. fornisländska o. fornnorska Útgarðr, om Jotunheim, svenska dialekt utgård (t. ex. Skå.), om utanför huvudgården belägen gård; egentligen: den ytterst belägna gården; ävensom det vanliga Utby (jämte Ud(d)by, Ubby), av fornsvenska Utby, den ytterst belägna byn (se författare Ortnamn på -by ss. 52 o. 42). — Jämför utan, ute, utom, yta, yttra, yttre och så vidare o. en del sammansättning på ut- i det följ.