Synonymer till år

• 0. tiden för jordens omlopp kring solen (astronomiskt år, jämför siderisk, tropisk);
     period från 1 januari till 31 december, 365 eller 366 dygn (borgerligt år);
     levnadsår, ålder: 2 år gammal, dö vid unga år;
     (mest i sammansättningar) verksamhetsperiod om ett år: budgetår, läsår;
     fylla år ha födelsedag;
     se ut som sju svåra år vara ful som stryk;
     bli till åren börja bli gammal;
     inte på år och dag inte på mycket länge;
     med åren med tiden;
     år ut och år in ständigt, oavbrutet;
     så här års se års || -et;
     pl. =, best. pl. -en

Uttryck som innehåller år

• bli till åren

  Betydelse: bli gammal

  Exempel: "Trofast började bli lite till åren men var fortfarande kelig"

• bära sina år med heder

  Betydelse: Vara välbehållen, åldras med värdighet

  Exempel: "Filmstjärnan närmar sig 70 men bär sina år med heder"

• fylla år

  Betydelse: Ha födelsedag

  Exempel: "Hon fyller sexton år idag"

• gott nytt år

  Betydelse: Nyårshälsning

  Exempel: "Jag önskar er ett gott nytt år"

• Ha några år på nacken

  Betydelse: Vara ganska gammal

  Exempel: "Bilen har några år på nacken"

• Ha X år på nacken

  Betydelse: Vara X år gammal

  Exempel: "Sketchen har tjugo år på nacken men är fortfarande rolig"

• i nådens år

  Betydelse: (historiskt) religiös fras med betydelsen 'året'; även använt i försvagad eller skämtsam betydelse

  Exempel: "Slaget vid Hastings ägde rum nådens år 1066; här är min lista över de bästa skivorna nådens år 2010"

• Inte på år och dag

  Betydelse: på mycket länge

  Exempel: "Jag har inte sett henne på år och dag"

• man skrev år

  Betydelse: Det var året...

  Exempel: "En vacker dag, man skrev år 1903, fick de ett brev från amerika"

• Se ut som sju svåra år

  Betydelse: Se hemsk ut

  Exempel: "Han såg ut som sju svåra år dagen efter festen"

• Så här års

  Betydelse: Vid den här tiden på året

  Exempel: "Så här års brukar vi åka skidor"

• Vara i sina bästa år

  Betydelse: Stå på toppen av sin förmåga; vara som bäst

  Exempel: "När han var i sina bästa år kunde han lyfta en ko"

• år ut och år in

  Betydelse: År efter år

  Exempel: "Hon hade alltid gått på mässan, år ut och år in"

0. På senare år har Frankrike styrt resurserna främst till snabbtågen TGV.

   Efter sex år i Blackburn har Martin Olsson hittat en ny arbetsgivare.

   Han har haft två pole positions i år och startade i går som tvåa.

   Mer än hälften av de älgkalvar som har fötts och dokumenterats på Öland i år har dött inom en vecka.

   Att med ett drygt år kvar till valet inte visa på politikens riktning och lämna besked till väljarna skapar osäkerhet.

1. år, fornsvenska ār, även: årsväxt, äring = fornisländska o. fornnorska ár, danska aar, med nordiska bortfall av uddljudande j (liksom ung, ån och så vidare) = gotiska jêr, fornsaxiska, fornhögtyska jâr (nyhögtyska jahr), anglosaxiska geár (engelska year; adverb yore av genitiv plural geára), av urgermanska *jǣra- n., besläktat med fornslaviska, ryska jara, vår (av *jēr-, *jōr- eller *jār-?), avestiska yār n., år, o. väl även (enligt numera allmänt antagande) forngrekiska (h)ṓrā, årstid med mera, (h)ō̃ros m., år (av *iōr-); jämför horoskop o. ur 1), möjligen också latin hornus, årsgammal och dylikt (i så fall väl av *hōi̯ōrinus till ett *hō i̯ōrō, i detta år, såsom fornhögtyska hiuru, i år, av hiu jâru = nyhögtyska heuer, jämför Walde). Stundom fört till urindoeuropeiska roten i̯ē, gå (se ån). Snarast äldst beteckning för en viss årstid, väl i så fall våren (jämför fornslaviska ovan). Betydelse av 'viss årstid' o. av 'år' växla ofta i indoeuropeiska o. andra spr.; t. ex. sanskrit çarád, höst, men i avesta 'år'; fornslaviska lěto, sommar o. år; liknande i fmsk-ugr. språk Åren räknades tidigast efter årstider, i urgermanska efter vintrar (se vinter). En urgammal indoeuropeiska beteckning för 'år' synes dock u̯et vara i forngrekiska étos (ϝɛ̀τοϛ), sanskrit vatsá, år, latin vetus, gammal (äldst: år, ålder), fornslaviska o. litauiska stam vet-, gammal (se vädur o. fjor); dock säkerligen att uppfatta som ett naturår (sammanfattning av årstiderna), ej som ett sol-år eller dylikt — I gotiska även aþn eller ataþni, möjligen (enligt Bugge med flera) > nordiska ān- i ānasótt, ålderssjuka (jämför om formutvecklingen litter. under Skåne); för övrigt väl besläktat med latin annus, år (av *atnos eller *atsnos). — I år, sen yngre fornsvenska i ār (i jaar, jämför Columbus: i Jåhr, med samma inskott av j vid vokalmöte som i i jåns). — Så års, fornsvenska svā ārs; ett slags partitiv genitiv av samma slag som så dags. — Åt åre, äldre nysvenska, t. ex. i den gamla Staffansvisan: 'Han kommer ej igen förrn åt åre', fornsvenska at āre, efter ett år, om ett år = fornisländska o. fornnorska at ári, danska ad aare; möjligen ej till preposition åt utan till en i obetonad ställning uppkommen växelform till fnord. apt, efter (jämför åter). — År och dag, egentligen jur., fornsvenska ār ok dagher t. ex. Uppl.-l., motsvarande i danska, nyhögtyska (mhty.) o. eng.; i svenska även natt och år, fornsvenska nat ok ār (eller nat eller dagher ok iamlangi); uttryck beroende därpå, att den dag icke medräknades, då den händelse inträffat som utgjorde utgångspunkten för beräkningen. I de gamla tyska lagarna kom jâr und tach att beteckna en frist icke av ett år + en dag, utan av ett år, sex veckor o. tre dagar, dvs., utom året, den förr vanliga fjortondagarsfristen tredubblad + de vanliga tilläggen av en dag (alltså tre dagar); härifrån i danska lagar o. även i den svenska Bjärkö-rätten. — År ut och år in, motsvarande i danska, nyhögtyska o. engelska — Århundrade, Isogæus o. 1700: 'i the förra årshundrad', Triewald 1728: åhrahundrade, Fernow 1779 med flera: århundra = danska aarhundred, efter nyhögtyska jahrhundert (1660-t.). — Årtionde, Atterbom 1807 (ej hos Weste 1807), jämför det sällsynta danska aarti, efter nyhögtyska jahrzehnt (Schiller osv.). — Årtusende, 1794: årtusen (i översättningslån) = Weste 1807; Atterbom 1807: årtusenden, efter nyhögtyska jahrtausend (1750-t.). — Jämför äras, äring.