Historik för vejxel
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- vejxel(trä) och så vidare, Primus Mahaleb o. i synnerhet trät (skotten) därav, använt till cigarrmunstycken och dylikt, från nyhögtyska weichsel, Prunus cerasus, morell och dylikt, av fornhögtyska wîhsela, motsvarande (med avljud) medellågtyska wessel-, wisselbere; jämför, väl med analogiskt p, lågtyska dialekt wispel(beren) och dylikt om olika slags körsbär; besläktat med latin viscum, mistel, av mistelbären berett lim, forngrekiska ixós (av *u̯iks-), lim, fornslaviska višn'a, körsbär. Se H. Schröder IF 17: 317, 22: 194. Det tyska namnet har säkerligen, med A. Götze Jahrb. f. d. klass. Altert. 39: 67 f., äldst tillkommit det inhemska fågelbärsträdet, Prunus avium, o. syftar på det fågellim, som därav beredes (liksom för övrigt fallet är även med det besläktat latin viscum).
