vret

Synonymer till vret

åkerlapp, teg, liten åker, åker, åkerfält, åkerjord, åkerstycke, jordremsa, jordstycke

Användarnas bidrag

synonymer

äng, äga, skogsåker, täkt

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

vret i ordbok från 1870

Betydelse: Liten, inhägnad åker- eller ängsjord.
Synonymer: inhägnad, gärde, lycka, täppa, gård

Historik för vret

vret, fornsvenska vrēter detsamma = fornisländska o. fornnorska reitr, fåra, avstucket begränsat område, norska (v)reit m., liten åker, vret, (v)reit f., fåra med mera, jämför urnordiska wraita ackusativ singular m., ristning (Reistad), av urgermanska *wraita- (*wraitō-); jämför anglosaxiska wrǽt(t) f., ingravering, m. fl.; till urgermanska *wrītan: medellågtyska wrîten, rista, skriva, teckna, anglosaxiska wrítan (engelska write), urnordiska imperfekt wrait, ristade (om runor); till en urgermanska rot writ, rista, parallellbildning till rit (se rita) o. hrit. Vret betyder alltså egentligen: inristad linje eller dylikt, varav: avstucket område. Jämför med avseende på bildningen t. ex. teg samt femininum led, väg, riktning: urgermanska *līþan, gå, stång: stinga, fornsvenska vēt i ortnamn Veta: fornsvenska vita, vetta. — I modern poesi stundom den felaktiga pluralformen vreter, t. ex. Ord o. bild 1917 s. 8. — Härtill ortnamn Vreta = fornsvenska, egentligen pluralform, liksom Berga, Löta, Tveta, Åkra och så vidare (se Ordbildning under -a). — Ett helt annat ord, som dock i vissa dialekt sammanblandats med vret, är svenska dialekt vrätt f., danska dialekt vræt, åkerteg med mera, som, med Torp Etym. Ordb. s. 528, kan vara = norska rett f., flat rätlöpande landsträckning, o. besläktat med medellågtyska wrechte, wruchte , gärde, inhägnad; jämför (?) sanskrit vrajá-, fålla; eller också kan tänkas höra till vräka i betydelse 'driva', vartill i alla händelser fornsvenska skallavræt, skallgång, svenska dialekt vrätt, inringat område vid vargskall, fornisländska o. fornnorska rétt, inhägnat ställe där boskapen drives in, av urgermanska *wrehti-; jämför även G. Bergman Samnord. ē s. 87.