Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder ärva?
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Uttryck och ordspråk relaterade till ärva
Uttryck med betydelsen ärva
Betydelse: Vara medfött
Exempel: "Musikaliteten verkar ligga i blodet"
Uttryck och ordspråk sammanställda av Sinovum Media.
Hur används ordet ärva?
Stella får ärva uppdraget som Superhjälte av tanten i bilen då denna är gammal och vill dra sig tillbaka.
Även med större möjligheter att genom testamente förordna över sina tillgångar kommer de flesta barn ändå att få ärva eftersom föräldrarna verkligen vill det.
Är det verkligen rimligt att vuxna barn har rätt att kräva att få ärva sina föräldrar?
Att låta underåriga barn ärva en del eller hela bostaden kan även i kärnfamiljer bli krångligt med inblandning av överförmyndare.
Maken har genom testamente uttryckt sin vilja att barnbarnen ska ärva honom efter det att vi båda avlidit.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Historik för ärva
- ärva, fornsvenska ærva (imperfekt -þe, även -adhe, jämför t. ex. J. G. Oxenstierna Skörd.: ärfvat, men även ärft), i fornsvenska även: lämna i arv = fornisländska o. fornnorska erfa, fornhögtyska, nyhögtyska erben, anglosaxiska ierfan, av urgermanska *arƀian, avledning av arv. Danska har i stället det efter arv ombildade arve. — En avledning till ärva (knappast till arv) på urgermanska -iþō föreligger i fornsvenska ærfþ f., arvtäkt, arv (= fornisländska o. fornnorska erfð), vars genitiv ærfþa(r) ingår i ärvdabalken, en avdelning av 1734 års lag. Bildat med samma suffix som t. ex. dygd, hävd, nämnd.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Liknande ord till ärva
ärva i sammansättningar
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Inget namn
Mest söktaföregående vecka
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Hur böjs ärva?
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att ärva | att ärvas |
| nutid | ärver | ärvs |
| dåtid | ärvde | ärvdes |
| supinum | har|hade ärvt | har|hade ärvts |
| imperativ | ärv | |
| particip | ||
| presens | ärvande | |
| perfekt | en ärvd ett ärvt den|det|de ärvda | |