Synonymer till äska

• 0. (mest i kanslispråk) anhålla om, begära: äska anslag till något;
     äska tystnad (för att själv få ordet) || -de

Uttryck som innehåller äska

• klä sig i säck och aska

  Betydelse: göra bot

  Exempel: "Han tog på sig hela ansvaret och klädde sig i säck och aska för att bli förlåten"

• Komma ur askan i elden

  Betydelse: Något blir värre än det var innan

  Exempel: "De kom ur askan i elden när extremhettan följdes av översvämningar"

1. Samtidigt åker landets nyutnämnda finansminister till Bryssel för att äska pengar.

   Högskolor och universitet är bra på att äska bidrag.

   Någon som kan komma in i ett rum och bara med sin närvaro äska uppmärksamhet.

   Men det är klart att lagen inte tvingar honom att äska skatteavdraget.

   Å ena sidan önskade finansministern inte äska medel till periodikan eftersom behovet av en ny periodika inte var helt utredd.

   För att rektorsområdena skulle erhålla pengar ur den centrala resursen fick de äska pengar.

   När han träffade Didrik var det för att äska och yrka och förehålla samt inhämta upplysningar om givna oklarheter.

   Sedan när de hade käkat skulle Reine äska tystnad och gå fram till sitt uppbyggda fyrverkeri.

   Behöver lagen använda extra medel utöver sin budget tvingas ansvariga äska bidrag från förbundsledningen.

   Man håller ju på Bajen och klämmer en bärs med dom andra unga killarna och är glad att man i alla fall ser tillräckligt vuxen ut för att dom inte ska äska legitimation på Systemet.

2. På bordet stod en äska i böjt trä och ur den tog mamma en nypa salt som hon sedan strösslade friskt över maten.

• Betydelse: Hafva ännu inskränktare användning, förutom att de, liksom Tarfva, endast tillstädja sak som objekt. Förekomma nästan endast i det mera städade skriftspråket.

  Synonymer: behöva, tarva, fordra, erfordra, påfordra, kräva, påkalla

• Betydelse: På grund af myndighet fordra. Förekommer nästan endast i skriftspråket.

  Synonymer: fordra, kräva, pocka, yrka, påstå, avfordra, påfordra, påyrka, mana, anmana, uppmana, uppfordra, infordra, utkräva, utfordra, utmana

1. 1. äska, fordra, begära, nu nästan blott i vissa stående eller officiella förbindelse, t. ex. äska anslag, ljud; tidigare i allmännare användning, t. ex. Kellgren Nyårsbref 1781: 'Ty sådant pack ej äska kan, At förnämt folk skall trovärdt vara', jämför gamla bibelövers.: 'Ty det Konungen uppå äskar' (nya översättningslån: 'begär'), fornsvenska æsk(i)a, kräva, inbjuda = forndanska, danska æske, från medellågtyska êschen, eischen, av fornsaxiska êscôn = fornhögtyska eiscôn (nyhögtyska heischen, med h från heissen), anglosaxiska áscian, även: fråga (engelska ask); motsvarande litauiska jëszků'ti, fornslaviska iskati, söka (av *eisk-), vilka dock kunna tänkas vara lånade från urgermanska språk, sanskrit iccháti, söker, önskar (av *is-sk-); möjligen också latin aerusco, beder (jämför dock Walde); med presensbildande sk (såsom i t. ex. forska) till sanskrit ḗṣati, söker, besläktat med forngrekiska (h)ī́meros (av *ism-), begär, livlig åstundan.
2. 2. äska, svenska dialekt, liten låda, egentligen av askträ, behandlas under ask 2. — Identiskt härmed är enligt somliga det från nordiska språk lånade finska ahkio (jämför under ackja); i så fall egentligen: fordon av askträ; alltså att jämföra med det i historisk stil använda äsping, fornsvenska æspinger, ett slags mindre fartyg = danska esping, fornisländska o. fornnorska espingr, medellågtyska espink, till namnet asp, eller eka till ek. Dock ovisst; jämför ackja o. Tillägg o. rättelser.