Synonymer till bo

• 0. se barnombudsmannen
  1. utrymme där djur bor, rede, näste;
     hem, hushåll;
     målområde i curling;
     sätta bo bilda hem
  2. (juridisk term) allt en person äger sedan skulderna dragits ifrån;
     kvarlåtenskap;
     (sitta) i orubbat bo se orubbad || -et;
     -n, best. pl. -na äv. -en
• 3. ha sitt hem, vistas, leva || -r, -dde, -tt

Uttryck med betydelsen bo

• slå ner sina bopålar

  Betydelse: Bosätta sig

  Exempel: "Drömmen om ett liv i harmoni med naturen fick dem att slå ner sina bopålar på landsbygden"

subst.

1. Rävens bo kallas också för gryt och ett sätt att se om det fortfarande är aktivt är att leta efter spår av toalett i nära anslutning till grytet.

2. Han fick göra sig av med sin fars bo för att kunna betala av skulderna.

• Betydelse: Hafva sitt hemvist eller sin bostad på något ställe.

  Synonymer: vistas, vara, befinna sig, uppehålla sig, dväljas, dröja, förbida, förbliva, kvarbliva, ftvarstanna, ftvardröja, ha sitt tillhåll

• Betydelse: Ställe, der fågel eller vildt djur har sitt beständiga tillhåll för natthvilan och för ungars uppfödande.

  Synonymer: näste, kula, lya, ide, hide, gryt

• Betydelse: En persons bostad och bohag; äfven all den egendom i löst och fast, som tillhör en bosatt man eller äkta makar.

  Synonymer: boning, bostad, boställe, hem, hemvist, vistelseort, tillhåll, bol, bolstad, bolby

1. 1. bo, substantiv, fornsvenska bō, boning (djurs)bo, egendom, boskap = fornisländska o. fornnorska bú, danska bo, anglosaxiska bú, n. fornhögtyska bû m. o. n. (nyhögtyska bau m.); till följande Stundom i ortnamn, t. ex. fornsvenska Brynolfsbo; de nysvenska ortnamnen på -bo ha dock mycket ofta annat ursprung; se bo 4 o. bod. — Bohag, husgeråd fornsvenska bohagh, egendom, i äldre nysvenska stundom: hushåll = norska buhag, danska bohave, husgeråd, till fornsvenska hagher, ställning, fördel med mera, alltså egentligen: boets ställning; se för övrigt behaga o. höger. — Bolag, fornsvenska bolagh, egendomsgemenskap, bolag-, bolagsordning = fornisländska o. fornnorska búlag, (egendoms)-gemenskap; till lägga; jämför svenska samlag och så vidare Danska bolag är ett ungt lån från svenska — Boskap, fornsvenska bōskaper, hushåll, egendom, bohag, boskap = norska buskap, boskap, forndanska boskap, detsamma som i fsv.; jämför fornsvenska bō o. fornisländska o. fornnorska bú i betydelse 'boskap'; i båda fallen beroende på en inskränkning av grundbetydelse, som är: det som hör till boet eller egendomen; jämför -skap. — Bostad, se stad 1.
2. 2. bo, verb, fornsvenska bō, bōa, bo, bebo, bereda med mera = fornisländska o. fornnorska búa, detsamma, danska bo, gotiska bauan, fornsaxiska, fornhögtyska bûan (nyhögtyska bauen), anglosaxiska búan, bo, stundom: odla m. m.; starkt o. svagt böjt verb (jämför det ursprungligen redupl. fornisländska o. fornnorska imperfekt bjó, av *beƀōw, gotiska part. bauans, motsvarande svenska redobogen; men got imperfekt bauaida, fornsvenska bōþe och så vidare) av omstridd urgermanska grundform; till den urindoeuropeiska roten bhū, bheue, i latin fui, var, forngrekiska phýō, avlar, frambringar (se fysik), sanskrit bhū, bhávati, vara, är, bliva, blir, även i slavo-baltiska, keltiska o. alban, spr.; vartill också: fornhögtyska biom, jag är (nyhögtyska bin), anglosaxiska béon, vara (engelska be), vilka förenats till ett böjningssystem med de obesl. verben wes- (i nyhögtyska gewesen, svenska vara 1) o. es- (i nyhögtyska ist, svenska är 1), Jämför följande ävensom bod, bol, bonad, bur, by, bygga. Om bostad se stad 1.
3. 3. Bo, mansn., fornsvenska Bō = fornisländska o. fornnorska Búi, egentligen samma ord som -bo i nabo = fornisländska o. fornnorska nábúi ävensom åbo, nomen agentis till verbet bo; alltså egentligen tillnamn, som övergått till förnamn på samma sätt som det likbetydande fornsvenska Bonde; däremot ej, såsom stundom föreslagits, biform till fornsvenska personn. Bove. — Samma -bo ingår i följ.
4. 4. -bo, innebyggare, i nabo (se d. o.), åbo med flera, fornsvenska bōe, till verbet bo; se för övrigt föregående Gen. plural bōa av samma ord ingår också i en del häradsnamn, t. ex. Bråbo, av fornsvenska Brābō(a), dvs. deras (bygd) som bo vid Brā, Bråviken (år 1358 dock Brabodhum), Sunnerbo, de i söder (se sunnan), Vedbo, de i skogen (se ved o. Tiveden), Östbo och så vidare I många fall utgår dock nysvenska -bo i ortnamn från former av bod (se d. o.).