Synonymer till dröja

Uttryck med betydelsen dröja

• Dra ut på tiden

  Betydelse: Ta längre tid än väntat

  Exempel: "Byggplanerna har dragit ut på tiden efter flera oväntade problem"

• inte i brådrasket

  Betydelse: Inte snart, inte inom den närmaste framtiden

  Exempel: "En operation blir nog inte av i brådrasket"

• Långt om länge

  Betydelse: Till sist

  Exempel: "Långt om länge har de nu skaffat barn"

• låta vänta på sig

  Betydelse: Dröja

  Exempel: "Kritiken lät inte vänta på sig efter kungens uttalande om tronföljden"

• Släpa sig fram

  Betydelse: Tiden går mycket långsamt

  Exempel: "Dagarna släpade sig fram i sommarstugan"

1. Resultatet av analysen väntas dröja ett par veckor.

   Det kommer att dröja några år innan man vet om det här blir en ny metod som kan användas inom sjukvården.

   Vinst väntas dröja ett till två år till.

   Haveriet inträffade i måndags och det kan i värsta fall dröja till efter helgen innan allt fungerar igen.

   Det kommer att dröja innan höstens och vinterns varselvåg får fullt genomslag i arbetslöshetsstatistiken.

   Det skulle dröja ytterligare en månad innan Alexandra kunde ta sig hem.

   Och det ser ut att dröja innan en fungerande och legitim stat är upprättad.

   Det kan mycket väl dröja länge än.

   The Guardian konstaterar i en artikel att det nog kommer att dröja ett tag innan vadslagningsfirmorna får veta om de prickat rätt.

2. Tidserfarenhetens väsen i samband med konst är att vi lär oss dröja kvar.

   Oliver blir tvungen att lämna Italien och Elio trots att han vill dröja sig kvar.

• Betydelse: Stanna qvar på ett ställe någon tid, helst längre än man sjelf ämnat eller andra väntat.

  Synonymer: bo, vistas, vara, befinna sig, uppehålla sig, dväljas, förbida, förbliva, kvarbliva, kvarstanna, kvardröja, ha sitt tillhåll

• Betydelse: Draga ut på tiden; låta vänta på sig; förlänga vistelsen på ett ställe.

  Synonymer: töva, vänta, uppskjuta, utdraga, förbida, fördröja, fördröja sig, anstå, bestå, sinka, försinka, försinka sig, söla

1. dröja, fornsvenska dröghia, (för)dröja, trans. o. intrans., möjligen av urnordiska *drauᵹian o. i så fall kausativum (med avljud) till dryg, alltså: göra långvarig, sedan i intrans. betyd.; bildat som döpa till djup. Jämför det direkt av dryg bildade norska drygja i samma betydelse Betyd.-växlingen är densamma som i fornisländska o. fornnorska dvala, fördröja (trans.), men fornsvenska dvala, dröja intr. — Dock finnas också skäl för antagandet, att ordet utgår från ett urnordiska *drōᵹian, till draga, som föra till fara; jämför Tamm Nordiska stud. s. 25 f. — Dröjsmål, 1600-t.: drögzmål, sannolikt av *drögslmål till äldre nysvenska drögsl, fornsvenska *dröghsl, dröjsmål, en bildning på -sl till dröja; jämför spörsmål. Tamm Språk o. st. 1: 186.