gast

Synonymer till gast

Användarnas bidrag

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Med en åländsk lots som gast ombord seglade han ut från Furusund i en kutter.
Han började att segla som gast med sin far Pelle Petterson och har även seglat med sin svåger Paul Cayard.
Jag har kappseglat som gast i så kallade distanstävlingar några gånger.
Både gast och rorsman hänger i trapets längst ut på vingarna och kan därför lätt kontrollera den relativt stora segelytan.
Oscar Kihlborg var gast ombord och följde besättningen dygnet runt.
Han skriver på en musikal som ironiskt nog är märkligt lik Mamma Mia och tar under tiden jobb som gast på spökhus och smurf.
Då är det bra med tung gast och massor av rutin.
Men när de hade gått en halvmil släppte han sin rädda ödmjuka gisslan som verkade att frukta honom som en gast uppstånden från de döda; och på nytt vandrade han ensam och följde på avstånd efter Shardiks jättegestalt på dess väg norrut genom dalen.
Hon liknas vid en gast och ett lik och doktorn upplever henne som frånstötande.

Betydelse: Gengångare af mördadt, odöpt barn.
Synonymer: spöke, spökelse, gengångare, vålnad, skugga

1. gast, matros t. ex. Nordberg 1740: sjö-gast = danska, från lågtyska, holländska =; etymologiskt = gäst; i nyhögtyska o. holländska även: sälle, karl, arbetare av olika slag.
2. gast, spöke, yngre fornsvenska gaster = äldre danska, norska gast; möjligen från östfrisiska gâst = nyhögtyska geist, anglosaxiska gást, ande (engelska ghost, vålnad, spöke), till gotiska usgaisjan, förskräcka, sanskrit hēdas n., vrede (*ghaizd-). — I äldre nysvenska o. dialekt, liksom i norska även: uv. Denna betydelse uppträder dock ej, som antages i Dahlgrens Gloss., i Es. 13: 21: Gastar skola ther springa (dvs. hoppa) och Vgglor siunga vthi hans palatz; Luther har där: feldgeister. — Avledning: gasta, skrika som en gast; här ursprungligen i den speciella betydelse av en mördad människa, som ej blivit begraven i vigd jord o. i vissa trakter av Sverige anses skrika o. jämra sig om nätterna (förväxling med (berg)uvens hemska läte); jämför t. ex. Gyllenii Diarium 1648 (Noreen-Meyer Valda st. s. 125), E. Bøgh i Husl. härden 1860, s. 21 f. I östsvenska dialekt: gastonera; jämför domdera, skrodera.