klippare

Synonymer till klippare

Användarnas bidrag

börshaj

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

1. person eller apparat som klipper
2. (vardagligt ord) klipsk person, filur, skojare;
  affärsman som gör klipp (se detta ord 2) || -n;
  pl. =, best. pl. -arna

Olika regissörer och klippare genomförde pricksäkert hans idéer.
När hon arbetade som fotograf och klippare för tiotalet år sedan undrade en kollega om inte hon skulle regissera.
Det skulle innebära att var fjärde klippare som säljs är en robot.
En rad klippare av märkena Klippo och Stiga är miljömärkta på det viset.
Miljömärkta bensindrivna klippare finns inte i Hornbachs sortiment.
Så han har börjat skapa byggsatser för självgående gräsklippare och samarbetar med en kollega för att konstruera en avancerad maskin till ett betydligt lägre pris än de klippare som nu finns på marknaden.
Anders Wall fick snart rykte om sig som snabb klippare och han var kontroversiell i många läger.
Det rimmar illa med Industrivärdens självbild som långsiktig industriell motvikt till klippare och institutionella administratörer.
Kreditförlusterna beror i allt väsentligt på äventyrlig utlåning till klippare på fastighetsmarknaden.
Fast en och annan av det sena åttiotalets klippare och deras damer har faktiskt ruinerats.
Han rider emot mig på en klippare.

1. klippare, skälm och dylikt, Envallsson; svenska dialekt klöpper (av *klypp-), klipsk person = norska klippar, klyppar, duktig karl, motsvarande engelska dialekt clipper, utmärkt person eller sak; möjligen till klippa, verb, i en äldre betydelse 'knipa' jämför fornisländska o. fornnorska klípa, norska klīpa, knipa, klämma, o. fornisländska o. fornnorska klýpa, norska klȳpa detsamma ävensom svenska knipslug. — Härtill adjektiv klipsk, Rydqvist 1827.
2. klippare (häst) = yngre fornsvenska: mindre ridhäst = yngre forndanska klipper, engelska clipper; jämför danska klepper(t), från medellågtyska klepper, liten snabbsprungen ridhäst = holländska Enligt Falk-Torp till holländska kleppen, klappra; alltså egentligen: som klapprar o. slår med hovarna; jämför lågtyska klöpper detsamma till kloppen, slå med hovarna = nyhögtyska klopfen; se klappra o. klappa. Mot denna förklaring tala dock i sin mån de redan i yngre fornsvenska o. forndanska uppvisade i-formerna. Jämför Seip 2: 103.