Synonymer till lätt

• 0. inte tung;
     inte svår;
     fort, gärna: jag blir lätt svartsjuk;
     obetydligt, en smula: lätt skadad, lätt berusad;
     (om oförutsedd händelse): det är lätt hänt (att ...), en olycka händer så lätt || neutr. =;
     -are

Uttryck med betydelsen lätt

• Det går som smort

  Betydelse: Gå utan problem

  Exempel: "Det där gick ju som smort!"

• Det är en smal sak

  Betydelse: Det är enkelt

  Exempel: "Det är en smal sak att måla om rummet"

• En enkel match

  Betydelse: En enkel uppgift

  Exempel: "Det är en enkel match att laga ett cykeldäck"

• Göra något med lillfingret

  Betydelse: Klara något utan ansträngning

  Exempel: "Det kan man räkna ut med lillfingret"

• rena barnleken

  Betydelse: Lätt, busenkelt

  Exempel: "Det är rena barnleken att lära sig åka skidor"

adj.

1. Med en lätt kyss tar han adjö av sin älskade.

2. Hon känner sig lätt i kroppen under löpningen och slår sitt personbästa med fyra sekunder.

3. Han är en lätt liten figur som aldrig har långt till skratt.

4. Då blir den ett lätt byte för katten.

5. Vi hade en lätt flirt under en sommar på nittiotalet men sedan dess har vi knappt ens träffats.

1. lätt, fornsvenska lætter, även: lättsinnig, lättfärdig = fornisländska o. fornnorska léttr, danska let, gotiska leihts, fornsaxiska licht, fornhögtyska lîht(i) (nyhögtyska leichl), anglosaxiska léoht (engelska light), av urgermanska *līht(i)a- av *lenht(i)a-; till urindoeuropeiska *lengh-, *ln̥gh- i forngrekiska elakhýs, ringa, obetydlig (av *ln̥ghu-), elaphrós, lätt, snabb (av *ln̥ghro-), litauiska leñgvas, lengvùs, lätt, fornsaxiska lungor o. fornhögtyska lungar snabb; sannolikt även sanskrit laghú-, raghú-, lätt, rask (som dock formellt sett även kunde innehålla den onasalerade roten); se även lunga o. liktare. Besläktat med fornhögtyska gilingan, komma i väg, lyckas (nyhögtyska gelingen), sanskrit lánghati, skyndar, och så vidare Onasalerade växelformer: latin levis, lätt (av *leghu̯is, till femininformen på -ī, för maskulinum *leghus; jämför t. ex. suāvis under söt; se elev, sulagera), fornslaviska lĭgŭkŭ detsamma, och så vidare Lättfärdig, i äldre nysvenska bland annat: som har lätt att färdas o. lätt att föra, o. 1555, lättledd, godtrogen, P. Svart = norska lettferdug, snabb, danska letfærdig, lättfärdig, från medellågtyska lichtverdich, rask, snabb, lättfärdig = nyhögtyska leichtfertig; till färdig; jämför rättfärdig. Möjligen såsom sannolikt i rätt- o. sannfärdig dessutom påverkan av fornsvenska færþ, handlingssätt (= nysvenska färd i högtidlig stil); denna behöver dock ej i dessa fall vara direkt utan kan utgå från något av de tre adjektiven, som sedan inverkat på de övriga. — Lättsinnig, förr: gladlynt och dylikt, t. ex. O. Petri: '(Gustaf I var) en liuff. lig, lustig och lättsinnig herre'; jämför t. ex. Leopold 1795, om stil: lätt, lekande = danska letsindig, förr ävenledes i betydelse 'gladlynt', liksom i det till grund liggande nyhögtyska leichtsinnig, som under 1500-t. hade denna betyd.; egentligen: med lätt sinne. Yngre är nyhögtyska leichtsinn (för äldre leichter sinn o. leichtsinnigkeit), varifrån danska letsind o. svenska lättsinne, ett 1800-talsord, t. ex. Dalin 1850, som dock ännu har det äldre lättsinnighet som huvudform. — Lättsövd, se -sövd. — Lättvindig, 1673: lättvindigare, 1679: lättwinnigare, hos Dalin 1850 betecknat som vardagligt o. skämtsamt, mera allmänt i litteraturen först under 1800-t:s senare årtionden; ombildning av svenska dialekt lättvinn, ofta neutr.: -vint = norska lettvinn, lettvindt, till vinna i den äldre betydelse 'arbeta'. — Jämför följ.