månde

Synonymer till månde

(åld.) skulle kunna, kan, må

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder månde?

1. (ålderdomligt ord) hjälpverb: kan, skulle kunna, må: vad månde bli av detta barnet?;
  vem det vara månde vem som helst

Hur används ordet månde?

Hur bra Murray skulle ha varit om han haft Nadals koncentration eller Federers fokusering kan man bara spekulera i och bäva månde motståndarna den dag världsfyran genomgår samma typ av förvandling som Djokovic gjort till denna säsong.
Här skulle rensas och marknadsutsättas och bäva månde varje kulturarbetare.
Bäva månde Pampers och Libero om många familjer skulle följa deras exempel.
Sofsky börjar med att tydliggöra hur vi idag lever i en värld där alla våra göranden och låtanden lämnar spår som gör att de i efterhand kan rekapituleras av vem som månde vara intresserad.
Upplevelsen gav henne emellertid styrka att hålla fast vid sitt beslut att vad som än månde hända låta Tina fortsätta som hon hade begynt.

Historik för månde

månde, numera i sht. med arkaistisk eller skämtsam anstrykning, i t. ex. vad månde detta betyda? vad månde varda av detta barnet? evad det vara månde; egentligen imperfekt till ett icke uppvisat fornsvenska hjälpverb (pret.-presens) *mona, vartill fornsvenska pres. mon, mun (jämför månntro), imperfekt monde, monne jämte mande, med a från pres. man (jämför nedan o. se månne) = fornisländska o. fornnorska munu (egentligen 3 p. plural pres.), pres. mon, mun (fornnorska ofta man), imperfekt monda, mynda med mera, danska monne (föråldrat). Samma verb är fornsvenska mona, minnas, komma ihåg (pres. mon) = fornisländska o. fornnorska muna (pres. man, imperfekt munþa, senare: munda), gotiska gamunan, erinra sig, pres. man, tror, imperfekt munda (jämte munan, vara i begrepp, vilja, imperfekt munaida), fornsaxiska munan, mena, tro, anglosaxiska (pres. mon, man), ämna, gemunan, erinra sig. Egentligen ett gammalt pret.-presens, varav formen man är identisk med forngrekiska mémona, ämnar; jämför latin memini, erinrar mig; besläktat med sanskrit manutē, manati och så vidare, tror, menar, forngrekiska mimnḗskō, erinrar, fornslaviska minją, mĭněti, tänka (= urgermanska *munēn) och så vidare, till roten men, tänka; se för övrigt mana, minne, mån 1, 2. — Ordet betyder i fornsvenska o. fornisländska o. fornnorska: tänka, ämna, vilja, vara nära att, måste, skola, månde, torde m. m.; men undantränges i äldre nysvenska efter hand av andra verb; om betyd.-utvecklingen se Björkstam Mod. bjälpv. s. 107 f. — I nysvenska månde ha de fornsvenska växelformerna monde o. mānde (av mande) sammansmält; jämför Kock Sverige lm. XIII. 8: 7. — Se för övrigt månne.