ruska

Synonymer till ruska

subst.

verb

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

1. avhuggen kvist, gren, buske;
  (förr) kvast (på sjömärke) || -n;
  ruskor
2. utmärka (väg eller dylikt) med ruskor || -de
1. skaka: ruska på huvudet;
  ruska liv i någon väcka någon;
  ruska på sig som en våt hund || -de

ruska liv i någon
Betydelse: Väcka någon genom att ruska om personen
Exempel: Det gick knappt att ruska liv i tonåringarna på morgnarna

En timme efter lunch på midsommardagen är det dags att ruska av sig midsommarfirandets alla stressmoment och bara slappna av.
Visst är det lätt att ruska på huvudet åt ännu en rysk multimiljonär.
Motargumenten är för all del starkare än vad Ödling hade lust att erkänna i en dragning som syftade till att ruska om.
För fem år sedan vaknade drömmen om att ruska liv i de gamla folkparkerna.
Det säkra johanssonska handlaget känns igen men han hade gärna fått ruska om Zorngubben lite mera.
Hon hade drömt om att ta tag i Omars krage och ruska om honom.
Vi kan inte ruska det av oss med att oron är obefogad.
Europas sämsta landslag väntar på ett Sverige som till varje pris även vill ruska av sig de sista resterna av olusten från Budapest.
Jag vill gå ut och ruska om biobesökarna: Fattar ni inte att klimathotet är verkligt?
Under senhösten går vi ut för att ruska vägen.
De säger att det ska ruska ordentligt imorgon så jag tänker att jag lika gärna kan stanna hemma en dag till.

Samtidigt som den årliga Världsvattenveckan avslutades på Älvsjömässan ägnade sig årets vattenpristagare professor Stephen R Carpenter från USA och kung Carl Gustaf åt att sniffa på svavelosande bottenlera och detaljgranska en ruska blåstång.

Betydelse: Ruska, afhuggen gren med vidsittande löf eller barr.
Synonymer: gren, kvist, ranka, ref, reva, ris
Betydelse: Skaka mycket våldsamt.
Synonymer: skaka, rista

1. ruska verb, som intrans. i betydelse 'skaka' Bib. 1541 (om träd; möjligen dock till rusk-, susa och dylikt, se Rusken), refl. t. ex 1634 = norska ruska detsamma, danska dialekt ruske, riva upp med roten, fara omkring, jämför fornisländska o. fornnorska ryskja, riva, lugga; besläktat med norska rysja, fläka av, riva bort håret av. Om däremot den under Rusken omtalade stammen rusk-, larma, är besläktad, synes osäkert; i vissa fall har väl dock påverkan egt rum. Jämför följ.
2. ruska, i lövruska och dylikt = fsv.; att döma av ordets isolerade ställning snarast en jämförelsevis ung bildning till föreg.; egentligen: det från trädet eller dylikt avryckta; av samma slag som det formellt identiska, men självständigt uppkomna norska ruska, trådhärva, bildats till motsvarande norska verb. Annorlunda Karsten Urgermanska Lehnw.- stud. s. 154, som förbinder ordet med bland annat medellågtyska rusch o. medelhögtyska rusche, säv, norska rusk, avfall, och så vidare, ävensom fornslaviska rozga, gren, spö, vilka dock sannolikt representera sinsemellan etymologiskt skilda ordgrupper.

Är “rop” en bra synonym till ordet auktionsbud?

Mer innehåll nedan

Fortsätt scrolla

verb
	aktiv	passiv
grundform	att ruska	att ruskas
nutid	ruskar	ruskas
dåtid	ruskade	ruskades
supinum	har\|hade ruskat	har\|hade ruskats
imperativ	ruska
	particip
presens	ruskande
perfekt	en ruskad ett ruskat den\|det\|de ruskade