Synonymer till ruska
subst.
- avhuggen kvist, gren, buske, kvast; (åld.) ruskprick
Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder ruska?
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Uttryck och ordspråk relaterade till ruska
Uttryck som innehåller ruska
Betydelse: Väcka någon genom att ruska om personen
Exempel: "Det gick knappt att ruska liv i tonåringarna på morgnarna"
Uttryck och ordspråk sammanställda av Sinovum Media.
Hur används ordet ruska?
verb
En timme efter lunch på midsommardagen är det dags att ruska av sig midsommarfirandets alla stressmoment och bara slappna av.
Visst är det lätt att ruska på huvudet åt ännu en rysk multimiljonär.
Motargumenten är för all del starkare än vad Ödling hade lust att erkänna i en dragning som syftade till att ruska om.
För fem år sedan vaknade drömmen om att ruska liv i de gamla folkparkerna.
Det säkra johanssonska handlaget känns igen men han hade gärna fått ruska om Zorngubben lite mera.
Hon hade drömt om att ta tag i Omars krage och ruska om honom.
Vi kan inte ruska det av oss med att oron är obefogad.
Europas sämsta landslag väntar på ett Sverige som till varje pris även vill ruska av sig de sista resterna av olusten från Budapest.
Jag vill gå ut och ruska om biobesökarna: Fattar ni inte att klimathotet är verkligt?
Under senhösten går vi ut för att ruska vägen.
De säger att det ska ruska ordentligt imorgon så jag tänker att jag lika gärna kan stanna hemma en dag till.
subst.
Samtidigt som den årliga Världsvattenveckan avslutades på Älvsjömässan ägnade sig årets vattenpristagare professor Stephen R Carpenter från USA och kung Carl Gustaf åt att sniffa på svavelosande bottenlera och detaljgranska en ruska blåstång.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
ruska i ordbok från 1870
Historik för ruska
- 1. ruska verb, som intrans. i betydelse 'skaka' Bib. 1541 (om träd; möjligen dock till rusk-, susa och dylikt, se Rusken), refl. t. ex 1634 = norska ruska detsamma, danska dialekt ruske, riva upp med roten, fara omkring, jämför fornisländska o. fornnorska ryskja, riva, lugga; besläktat med norska rysja, fläka av, riva bort håret av. Om däremot den under Rusken omtalade stammen rusk-, larma, är besläktad, synes osäkert; i vissa fall har väl dock påverkan egt rum. Jämför följ.
- 2. ruska, i lövruska och dylikt = fsv.; att döma av ordets isolerade ställning snarast en jämförelsevis ung bildning till föreg.; egentligen: det från trädet eller dylikt avryckta; av samma slag som det formellt identiska, men självständigt uppkomna norska ruska, trådhärva, bildats till motsvarande norska verb. Annorlunda Karsten Urgermanska Lehnw.- stud. s. 154, som förbinder ordet med bland annat medellågtyska rusch o. medelhögtyska rusche, säv, norska rusk, avfall, och så vidare, ävensom fornslaviska rozga, gren, spö, vilka dock sannolikt representera sinsemellan etymologiskt skilda ordgrupper.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Liknande ord till ruska
ruska i sammansättningar
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Inget namn
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs ruska?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en ruska | ruskan | ruskor | ruskorna |
| genitiv | en ruskas | ruskans | ruskors | ruskornas |
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att ruska | att ruskas |
| nutid | ruskar | ruskas |
| dåtid | ruskade | ruskades |
| supinum | har|hade ruskat | har|hade ruskats |
| imperativ | ruska | |
| particip | ||
| presens | ruskande | |
| perfekt | en ruskad ett ruskat den|det|de ruskade | |