• 1. anvisning, uppmaning, vink, tips: få, ge råd, lyda ett råd (följa det);
     fråga någon till råds be om råd;
     med råd och dåd se under dåd 3
  2. (ålderdomligt ord) beslut, vilja: Guds allvisa råd
  3. rådsförsamling: (bibl.) översteprästerna och Stora rådet;
     nämnd av rådgivare: vetenskapligt råd;
     rådet (historisk term) riksrådet (se detta ord)
  4. rådsmedlem;
     (i titel för vissa ämbetsmän med flera) undervisningsråd, landstingsråd || -et;
     pl. =, best. pl. -en
  5. utväg, lösning: finna på råd, det blir väl någon råd med det;
     jag vet mig ingen levandes råd absolut ingen utväg
  6. ekonomiska resurser: jag har inte råd att ..., ha god eller dålig råd (mycket eller litet pengar), efter råd och lägenhet efter vad ens resurser tillåter || någon, ingen, god, dålig råd

Uttryck med betydelsen råd

• Ord på vägen

  Betydelse: Visdomsord att komma ihåg

  Exempel: "Läraren ville ge studenterna några ord på vägen när de nu gick ut i yrkeslivet"

• Tala förstånd med någon

  Betydelse: Tala allvar med någon

  Exempel: "Föräldrarna talade förstånd med sin son efter bråket i skolan"

1. Hon har en kritisk inställning till både kosttillskott och mängden goda råd hon får som gravid kvinna i nionde månaden.

   Det låter inte som något annat än som ett råd från den oförstående medelklassen som inte kan begripa hur folk kan vilja vara på ett annat sätt än de själva.

   Det är experternas råd till bolånetagare inför den uppgång av de långa marknadsräntorna som är i sikte.

   Det är några råd till den som ska teckna nya abonnemang.

2. Sveriges finanspolitiska råd har varit en förebild för många länder.

3. Efter flera råd kom vi till slut fram till ett beslut.

• Betydelse: Ytrande, hvarigenom man tillkännagifver, huru man anser att någon i ett visst förevarande fall bör förhålla sig.

  Synonymer: inrådan, tillrådan, tillstyrkan, intalan, ingivelse

• Betydelse: Är liktydigt med Tillgång, till exempel på säd är god råd. Tillhör företrädesvis hvardagsspråket och brukas endast i vissa talesätt.

  Synonymer: tillgång, förråd, upplag, överflöd, ymnighet, rikedom

• Betydelse: Tillräcklig förmögenhet i något visst afseende, till exempel ban har ej råd att lefva stort.

  Synonymer: tillhörighet, egendom, besittning, äga, ägor, gods, ägodelar, fastighet, lösören, förmögenhet, rikedom, håvor

1. råd, fornsvenska rāþ, råd, utväg, hjälp, vilja, plan, rådsförsamling med mera = fornisländska o. fornnorska ráð n. ungefär detsamma, danska raad n., fornsaxiska râd m., fornhögtyska rât (nyhögtyska rat), anglosaxiska rǽd; av urgermanska *rǣða-. Härtill även anglosaxiska rǽs(?, genitiv rǽswe) f., råd, till råda såsom t. ex. anglosaxiska blódlǽs (genitiv -lǽswe), åderlåtning, till låta (alltså urindoeuropeiska -s-u̯ā). Se för övrigt råda. — Betydelse 'rådsförsamling' från nyhögtyska (motsvarande latin consilium); härur den individuella (stats-, hovrättsråd osv.). I denna senare betydelse i äldre nysvenska på väg att övergå till maskulinum, t. ex. Runius: en kunglig råd, v. Brobergen 1705: min cammarråd (Hans. Vitt. 12: 272). Jämför danska en kammerraad, en rigsraad. — Ett gammalt neutr. plural ingår i uttryck hava god råd, Hels. 1587 = norsk-danska ha god raad (däremot danska have gode raad), till fornsvenska rādh i betydelse 'omständigheter, ställning', jämför svenska dialekt råd, utkomst, uppehälle (t. ex. Hall.); ävensom i veta sig ingen (levande) råd, motsvarande i fornsvenska, jämför danska ikke vide sine levende raad, nyhögtyska er wusste seinem leibe keinen rat, till fornsvenska rādh i betydelse 'utväg'. — I det arkaistiska med råds råde ingår dativ singular (jämför gammal i gårde, man ur huse). — Här äro goda råd dyra, efter nyhögtyska hier ist guter rat teuer. — Kommer tid (eller dag), kommer råd, motsvarande i danska, efter nyhögtyska kommt zeit, kommt rat; jämför franska à nouvelles affaires, nonveaux conseils. — Råd och dåd, motsvarande i danska, jämför nyhögtyska rat und tat; av samma slag som bot för sot, sju för tu, smått och gott, ur och skur och så vidare — Se för övrigt följande o. gorå, husgeråd, -rå o. under rå 5. Rådfråga, yngre fornsvenska rādhfrāgha 1505, rådgöra, från medellågtyska râtvrâgen, rådfråga, rådgöra = nyhögtyska ratfragen; förr även rådspörja (fornsvenska rādhspyria) o. rådsöka (nyhögtyska ratsuchen). — Rådföra sig, Gustaf II Adolf och så vidare = danska raadføre sig, till äldre nysvenska rådföra t. ex. 1602 (= äldre danska raadføre), giva råd, hjälpa med råd, egentligen: föra till rådplägning och dylikt, senare vanligen: rådfråga (ännu t. ex. Agardh 1857). — Rådman, fornsvenska rāþmaþer, åtminstone i sin betydelse av 'medlem av stadens råd' (redan i Skånel. o. M. Er. Landsl.) lån från medellågtyska râtman; i betydelse 'konungens rådsherre' (rāþ-, rāþsmaþer Uppl. L.) sannolikt inhemskt. — Rådrum, fornsvenska rādharūm = fornisländska o. fornnorska ráð(a)rūm, danska raaderum, till råd i betydelse 'utväg' och dylikt — Rådslå, P. Svart, Hels. 1587, förr även: rådslaga = danska raadslaa, efter nyhögtyska ratschlagen, till ratschlag (varav svenska rådslag t. ex. 1556), till medelhögtyska slahen (= slå) i betydelse 'smida, förarbeta', alltså av samma art som smida ränker o. d.