Synonymer till vilja

• 1. uttrycka en önskan eller en befallning: vi vill ha glass, jag vill att du går;
     ha lust: vill du följa med ?;
     (i hövliga uppmaningar) skulle du/ni vilja göra ...;
     vilja av, fram, in, ut med flera vilja komma av, fram etcetera;
     vilja till fordras: det vill till tur om vi skall vinna;
     vilja åt vilja komma åt, vilja ha;
     vilja sig (i uttryck(et) som) om det vill sig väl (illa) om det går bra (dåligt);
     det ville sig inte för honom han lyckades inte;
     det vill säga det betyder || vill, ville, velat
  2. förmågan att känna och uttrycka att något skall vara på ett visst sätt: ha en stark vilja, få sin vilja igenom (få som man vill);
     önskan, befallning: konungens vilja, hans sista vilja (hans testamente) || -n;
     viljor

verb

1. Stämningen på matcherna är en sådan som verkligen sporrar dig att vilja nå framgång.

   Machar har heller inte gjort någon hemlighet av att vilja ta över presidentposten.

   Samtidigt har de kinesiska myndigheterna infört kampanjer som ska få de egna medborgarna att vilja köpa det inhemska pulvret i stället för att shoppa utomlands.

   Att säga sig vilja ha en intellektuellt hederlig debatt om matchningen på arbetsmarknaden och samtidigt låta påskina att företagen inte vet vilken kompetens de behöver är bara ett försök att ta billiga poänger.

   Det låter inte som något annat än som ett råd från den oförstående medelklassen som inte kan begripa hur folk kan vilja vara på ett annat sätt än de själva.

   Samtidigt har vi tack och lov sett många fler antirasister lämna bänken och vilja delta aktivt i samhällsdebatten.

   - Jag har inte lyckats övertala honom eftersom han tror att hans familj inte ska vilja fortsätta vilja träffa honom.

• Betydelse: Förmagan att fritt bestämma sig till beslut eller handling.

  Synonymer: behag, godtycke, gottfinnande

1. 1. vilja, verb, i talspråk o. dialekt även (analogiskt) villa, fornsvenska vilia = fornisländska o. fornnorska vilja, danska ville, gotiska wiljan, fornsaxiska willian, anglosaxiska willan (engelska I will, jag vill), fornhögtyska ih willu, jag vill; av urgermanska *wiljan, av *weljan; i avljudsförh. till *waljan (formellt = välja) = fornsaxiska wellian, fornhögtyska wellen (nyhögtyska wollen); till urindoeuropeiska u̯el, vilja, välja, i sanskrit vr̥ṇā́ti, väljer, latin velle, vilja, litauiska vẽlyju, önskar, unnar, m. m.; se för övrigt väld, välja o. följande Med d-utvidgning i forngrekiska éldomai, önskar, längtar, med -p i forngrekiska élpomai, hoppas, latin voluptas, vällust, lust (jämför motsvarande betydelse i t. ex. fornisländska o. fornnorska vili, svenska dialekt velnas; se d. o.). — I äldre svenska även som hjälpverb för futurum, t. ex. Asteropherus: 'Klockan will nu snart 10 slå', motsvarande i fornsvenska o. ännu i danska, nyhögtyska o. eng.; vid uppmaningar i 1 pers. plural, t. ex. Messenius: 'wele wij i Saalen gå', dvs. låt(om) oss gå in i salen, motsvarande i fornsvenska, ty.; för att beteckna 'rådlöshet o. d.', t. ex. Messenius: 'Hwadh wele wij göra', och så vidare — Se för övrigt följande o. velnas, Vilhelm, villfara, villig, villkor, väld, välja.
2. 2. vilja, substantiv stundom vilje, äldre (n)sv. vilje t. ex. Sahlstedt 1773; Weste 1807 har vilja som huvudform, fornsvenska vili m., genitiv vilia, yngre fornsvenska även vilia f. = fornisländska o. fornnorska vili, danska vilje, gotiska wilja, fornsaxiska, fornhögtyska willio (nyhögtyska wille), anglosaxiska willa (engelska will); av urgermanska *wiljan-; bildning på suff. -jan till roten i vilja. — Formerna vilja, vilje utgå från de oblika kasus av fornsvenska vili såsom svenska dialekt fittje från motsvarande former av fornsvenska fiti, fetma; delvis väl dock från verbet (jämför glädje). — Med vett och vilja, se under vett. — Motvilja, Lind 1749 (även: -je) med översättningslån 'der Widerwill', Sahlstedt 1773, Weste 1807 (med hänv. till motsträfvighet), Lidbeck 1812, i litter. dock knappast vanligt förr än med nyromantiken (Atterbom, Palmblad); översättningslån av nyhögtyska widerwill(e), av samma slag som t. ex. baktanke (se tanke), självmord, upptäcka och så vidare (se Förklaringar o. förkortningar under övers.). Alltså ett annat ord än äldre svenska motvilja, -e i betydelse 'självsvåld, överdåd, elakt uppsåt o. d.', 1545 o. ännu t. ex. 1778: 'motvilja och olydighet' samt i den äldre giftermålsbalkens 'Öfvergifver och förlöper mannen af ondska och motvilja sin hustru' (i den nya giftermålsbalken förekommer ej ordet); efter nyhögtyska mutwille, ont uppsåt, barnsligt övermod, lättsinne, egentligen såsom i medellågtyska môtwille: fri vilja o. d.; till mod 1. I Journ. 1801 klandras, att nyhögtyska muthwillen översatts med motvilja.

• Vilhelm

  Tyskt namn som består av betydelseelementen vilja och hjälm.
  Namnsdag: 6 april

• William

  Engelsk form av det tyska namnet Vilhelm som består av betydelseelementen vilja och hjälm.
  Namnsdag: 6 april

• Vilhelmina

  Latinsk femininform av det forntyska namnet Vilhelm som betyder vilja och hjälm: skyddande vilja.
  Namnsdag: 26 maj

• Vilma

  Kortform av Vilhemina som kommer från det forntyska namnet Vilhelm: vilja, hjälm, skyddande vilja.
  Namnsdag: 26 maj

• Ritva

  Finskt namn som betyder spö eller vilja.
  Namnsdag: 5 juli