Synonymer till social

• 0. som har att göra med samhället: social ställning;
     som har att göra med medborgarnas välfärd: social omvårdnad, social service;
     sällskaplig: social samvaro;
     samhällsbyggande: sociala insekter (till exempel myror, bin);
     (i sammansättningar ofta) socialtjänsts-: socialarbetare, socialnämnd;
     det sociala socialtjänsten;
     socialt arbete verksamhet för att stödja socialt utsatta grupper och individer;
     social avgift se socialavgift;
     social hemhjälp se hemtjänst;
     social kompetens förmåga att umgås med andra människor;
     sociala medier tjänster på internet där användarna kan informera om sig själva och kommunicera med andra (till exempel bloggar, chattar, Facebook, Twitter) || -t

Uttryck med betydelsen social

• Bjuda på sig själv

  Betydelse: Våga visa vem man är, showa

  Exempel: "Marskalken var rolig och bjöd på sig själv"

• Lätt att ha att göra med

  Betydelse: Socialt smidig, bra på att samarbeta

  Exempel: "Den nya chefen var lätt att ha att göra med"

1. - Islam började som en social revolution där man bland annat frigav slavar.

   De delades in efter vilken social klass deras pappor tillhörde när de var tio eller elva år gamla.

   Det är dags att gå tillbaka till rötterna i islam och genomföra en ny social revolution för att frige individen.

   Men runt Medelhavet tornar det upp sig risker för en social och politisk katastrof där demokratin kan hamna i fara.

   Det är givetvis glädjande att åtskilliga kurvor för social och ekonomisk utveckling nu vänt uppåt och att den tidigare dominerande Afrikapessimismen viker för en mer nyanserad bild.

   Det är enkelt att peka ut maktlöshet och utanförskap som orsaken till social oro.

   Jan Björklund vill att skolor med en social sammansättning som gör att resultaten är låga ska få mer resurser.

2. Risken för social oro finns på fler håll.

   Dessa känslor korrelerade med en starkare känsla av social kontakt med andra och en ökad stimulans av vagusnerven.

1. social, Adelns p rot. 1800: social inrättning (vid denna tid blott enstaka), Geijer 1839, 1845, Dalin 1853 = nyhögtyska sozial, av franska social; snart allmänt spritt i anslutning till Rousseaus Contrat social 1762, av latin sociälis, sällskaplig (jämför Seneca: homo sociale animal, människan är ett sällskapsdjur), till socius, deltagare, kompanjon, bundsförvant (= fornisländska o. fornnorska seggr, man; jämför under se), till roten i sequor, följer. - Härtill: socialist, Snällposten 1848, Sverige Tidn. 1852 - nyhögtyska so-zialist o. 1850, av franska socialiste 1833; socialism, Snällposten 1848, av franska socialisme 1831; jämför Feldmann ZfdW 13: 105; alltså med de i nyare bildningar av detta slag vanliga egentligen forngrekiska av-ledn-.ändelserna -ist, -ism, av samma slag som t. ex. absolutist, -i s m, ak- tivist, -ism, pacifist, -ism, purist, -i s m, rojalist, -ism osv.; mindre ofta med urgermanska grundord såsom t. ex. i blåbandis t, hovrättist, nykterist, -ism, ver da n di s t o. det urspr, engelska truism.