Synonymer till vika

• 1. böja (något) så att det blir dubbelt;
     böja av, ändra riktning: vika runt ett hörn;
     vika av se avvika 1
  2. dra sig tillbaka, fly: ovädret, fienden viker;
     vika ner sig (vardagligt ord) snabbt ge upp sitt motstånd
  3. reservera, belägga: vika en plats
  4. vika sig 1 benen vek sig under honom 2 han vek sig (dubbel) av skratt skrattade så att han inte kunde hålla sig upprätt 3 (vardagligt ord) nu viker vi oss nu går vi till sängs;
     vika ut sig (vardagligt ord) ställa upp som utvikningsflicka eller -pojke || viker, vek, vikit el. vikt, viken el. vikt
• 5. ge vika ge efter, inte stå emot trycket (egentlig betydelse och bildlig betydelse): taket gav vika för snöns tyngd, föräldrarna gav vika för barnets tjat
• 6. eller vicka (vardagligt ord kortform för) vikariera || -de

Hur uttalas vika?

6. [vicka]

Uttryck som innehåller vika

• Ge vika

  Betydelse: Inte längre stå emot

  Exempel: "Efter flera timmars bombardemang gav försvararna vika; ledningen gav till slut vika för påtryckningarna"

• Vika sig dubbel av skratt

  Betydelse: Skratta väldigt mycket

  Exempel: "Hon vek sig dubbel av skratt när hon såg kattens löjliga kostym"

• Vika sig för någon

  Betydelse: Låta någon få sin vilja igenom

  Exempel: "Föräldrarna vek sig för dottern och lät henne gå ut med sina kompisar"

adv.

1. Slukhål kallas de geologiska fenomen när marken plötsligt ger vika och ett hål uppstår.

   Jag gillade Naderehvandis poesidebut från häromåret och sakta ger den initiala besvikelsen vika när jag läser hans roman.

   Hjärtat dunkar i bröstet på mig; jag vet att det här är en av mina bräckliga dagar och jag hoppas att rädslan som tagit mig i besittning på en sekund kommer att ge vika bara jag inte ger den näring och onödig uppmärksamhet.

• Betydelse: Böja ett föremål ifrån ena sidan inåt, så att det kommer att ligga dubbelt.

  Synonymer: vecka, fålla, bryta, rynka, skrynkla

• Betydelse: Gifva efter för påtryckning, draga sig tillbaka för anfall och så vidare Nyttjas äfven bildligt.

  Synonymer: rygga, sacka, svikta

1. vika, fornsvenska vīka = fornisländska o. fornnorska víkja, víkva, danska vige, fornsaxiska wîkan, fornhögtyska wîchan (nyhögtyska weichen), anglosaxiska wícan (utdött i eng.), st. verbet Kausativum: urgermanska *waikian = fornisländska o. fornnorska veikja, böja, fornhögtyska weichen, komma att vika (ej omedelbart = fornsvenska vēkia, uppmjuka; se vek). Urindoeuropeiska rot u̯eig i sanskrit vijátē, viker tillbaka för. Jämför veck, vecka, vek, vekare(pil), vicka, vik, växel. — Växelformer med urgermanska hw- se veka; jämför samma förhållande under vippa 1, viska 1 o. visp 1, 2.