Synonymer till vill

vill

Visar resultat för vill, menade du vilja?

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

1. se vilja 1
1. (i litterär stil) vilse;
  fara vill missta sig || används end. i denna form
2. i sammansättningar, se till exempel husvill, rådvill

Om det vill sig illa
Betydelse: I värsta fall; det finns en risk för något
Exempel: Om det vill sig illa måste jag ta bort alla visdomständerna
Vart vill du komma?
Betydelse: Vad menar du, vad är din poäng?
Exempel: Jag förstår inte, vart vill du komma?
Vill man vara fin får man lida pin
Betydelse: Man får stå ut med lite lidande för att vara fin
Exempel: Byxorna smiter åt men vill man vara fin får man lida pin

Han vill inte svara på varför Mona Sahlin inte haft polisskydd i Almedalen.
På finansdepartementet vill man betona att beräkningarna är typexempel som bygger på historiska data och att summorna för att flytta lån i framtiden avgörs av ränteläget.
Det vill utbildningsminister Jan Björklund genomföra från och med nästa år.
Vi vill varna för att alltför specialiserade utbildningar begränsar rörligheten på arbetsmarknaden.
Den som vill se altaret på nära håll får dock inte vara rullstolsburen.

vill i fara vill, sammansättning husvill (fornsvenska husavilder), rådvill, veckvill, jämför t. ex. Bellman: i villa hafvet, fornsvenska vilder (stam vill-) = fornisländska o. fornnorska villr, norska vill; etymologiskt identiskt med det från medellågtyska eller nyhögtyska lånade (eller åtminstone påverkade) vild (se d. o.). — Villa, substantiv, fornsvenska villa, förvillelse, galenskap = fornisländska o. fornnorska, no.; avledning av adjektiv vill; delvis även påverkat av verbet villa; bildat som t. ex. nesa till fornisländska o. fornnorska neiss, skymflig. Jämför medellågtyska wilde, kringströvande, medelhögtyska: vildhet, vild framfart. — Villa, verb, fornsvenska villa (imperfekt vilte, av *wilþið-, med t på grund av det i grundformen uppträdande tonlösa þ såsom i t. ex. imperfekt mälte till mäla, av *maþlian; i nysvenska sedan -ade) = fornisländska o. fornnorska, norska = medelhögtyska wilden, av urgermanska *wilþian; bildat som härda till hård och så vidare Jämför medelhögtyska wilden, vara vild, av urgermanska *wilþēn. I nysvenska i stället vanligen förvilla, fornsvenska forvilla. — Jämför vettvilling, villande, villebråd, villervalla, villrådig, Villåttinge, vilse, vilt.