Synonymer till vis

• 1. (endast tillsammans med 'på') sätt;
     på sätt och vis i vissa avseenden;
     på så vis jaså, är det så?;
     på inget eller intet vis inte alls || -et;
     pl. =, best. pl. -en
• 2. erfaren och klok;
     mycket lärd;
     se även vise män || -t;
     -are

adj.

1. Hon är mycket kunnig och vis.

   Min far säger att jag är vis av erfarenhet.

• Betydelse: Som för de bästa ändamål Nalltid vet att välja de bästa medel.

  Synonymer: klok, förståndig, förnuftig, vettig, slug, klarsynt, förnumstig, överklok, knipslug

• Betydelse: En handlings eller ett tings tillfälliga beskaffenhet; det förhållande, hvarunder något yttrar sig eller sker. Brukas endast adverbialt i förbindelse med prepositionen på, samt i adverbiala sammansättningar.

  Synonymer: sätt, manér, skick, väsende

• Betydelse: Nyttjas ofta liktydigt med Vana, Bruk.

  Synonymer: vana, bruk, skick, art, lag, sed, sedvana, plägsed, sätt, mod

1. 1. vis, substantiv, fornsvenska vīs f. (o. n.?), vis, sätt = fornisländska o. fornnorska vís (i ǫðra vís), danska vis, motsvarande fornsaxiska wîsa, medellågtyska wîs(e), fornhögtyska wîs(a) (nyhögtyska weise), anglosaxiska wís(e) (engelska wise), av urgermanska *wīsa- n., *wīsō(n) f. = urindoeuropeiska *u̯īd-to-, *u̯īd-tā- (*ueid-); till roten u̯eid, se, alltså väl egentligen 'utseende', varav 'beskaffenhet och dylikt' Se följande -vis o. visa 1. — Från urgermanska språk: franska guise, vis, sed, sätt (jämför t. ex. franska guimpe ~ vimpel), vartill déguiser, förvända, vanställa, förkläda.
2. 2. vis, adjektiv, fornsvenska vīs, kunnig, vis; bekant med = fornisländska o. fornnorska vīss, danska vis, gotiska -weis, kunnig, fornsaxiska, fornhögtyska wîs (nyhögtyska weis[é], anglosaxiska wís (engelska wise), av urgermanska *wīsa- (varav finska lånordet viisas) = urindoeuropeiska *uīd-to-, part. pf. pass. till roten u̯eid, se (i latin vidēre och så vidare, se veta), motsvarande latin vīsus, sedd; formellt nästan identiskt med vis; sbst.; eller möjligen av urindoeuropeiska *u̯eid-so-, avledning av s-stammen i sanskrit vēdas, kännedom, liksom t. ex. ljus: sanskrit rṓcas (jämför t. ex. v. der Osten-Sacken IF 34: 252). Biform (med kort rotvokal): viss. Ursprungligen likbetydande parallellbildning: vitter. Avledning: verbet visa (se d. o.). — Den gamla betydelse 'som vet, kunnig, klok' har i de nyare språk undanträngts av den specialiserade 'mycket kunnig o. erfaren'. Förbindelse fornsvenska varþa vīs, fornisländska o. fornnorska verða víss (med genitiv m. m.), få veta, erfara, kvarlever i norrl. dialekt *varda vis, bliva varse. — Hit hör sammansättning envis, Schroderus Com. 1640; hos t. ex. Swedberg 1719 i betydelse 'ensam vis'; jämför de likbetyd. äldre nysvenska ensint, äldre nysvenska o. svenska dialekt enveten 1647 och så vidare (till veta), äldre nysvenska envetig, fornsvenska enthrār, enthræiter, enthrættin (se trå 2), *enharþer i fornsvenska enhærdhe, envishet (jämför bohusl. enaln, envis, med s. k. tjockt l, o. fornisländska o. fornnorska einarðr, enkel). Om en- se enträgen under trägen. — Frågvis, Hels. 1587: 'Fråghewijs, Sciolus, nasutulus'; möjligen nybildning i anslutning till näsvis; i alla händelser naturligtvis ej, såsom förr antagits (av Wetterstedt), egentligen om person som önskar bli vis genom frågor. I danska i stället frittesyg, i nyhögtyska fragesüchtig med mera — Rättvis, motsvarande i fornsvenska, fornisländska o. fornnorska o. danska — Visdomständer, Egr. Lundgren 1841, motsvarande i danska, nyhögtyska, engelska o. franska, efter likbetydande forngrekiska sōphronistē̃res, till sōphrōn, vis (av stammen soph- i filosofi, Sofia). — Ett allmänt urgermanska ord för 'vis' (dock ej i östnord.) är *frōða- = fornisländska o. fornnorska fróðr, norska frod, gotiska frôþs, fornsaxiska, anglosaxiska fród, fornhögtyska fruot; jämför litauiska prõtas, förstånd; i avljudsförh. till gotiska fraþjan, förstå; enligt somliga även till latin interpres (genitiv -pretis), tolk med mera, dock osäkert.
3. 3. vis, avledn.-ändelse till adverb, jämför (det inhemska) äldre fornsvenska aþruvīs, annorlunda = fornisländska o. fornnorska oðruvís, väl urgammal ackus. singular (urindoeuropeiska -ām > nordiska -o, -u i inljud) till fornsvenska vīs f., men för övrigt i regel beroende på efterbildning av lågtyska adverb på -wîs(e) o. nyhögtyska på -weise (se vis 1); jämför t. ex. korsvis, redan i yngre fornsvenska, väl efter medellågtyska krûze-wîse, eller lyckligtvis, möjligtvis, naturligtvis efter nyhögtyska begreiflicher-, möglicher-, natürlicherweise, i svenska i dylika fall med neutralt t i anslutning till det numera neutrala vis. I nysvenska dels till substantiv, vanligen betecknande kvantiteter, där uttryck på -vis ha distributiv betydelse, t. ex. aln-, dussin-, massvis, stundom med i, t. ex. i tusenvis (snarast efter liknande uttryck på -tal); ganska ofta även till vbalabstr., där -vis har den mera egentliga betydelse 'i form av, medelst', t. ex. anfalls-, jämförelse-, styck(e)vis (förr även styckes-); o. dels till adjektiv, t. ex. blindvis (jämför nyhögtyska blinderweise), ömsevis o., vanligast, till adjektiv på -igt eller -ligt (ex. se ovan); till verb däremot blott i strövis. Se närmare Tamm Om ändelser hos adverb s. 37 f.

• Sofia

  Grekiskt namn som betyder vishet
  Namnsdag: 15 maj

• Sonja

  Ryskt smeknamn för det grekiska namnet Sofia: vishet.
  Namnsdag: 15 maj

• Gudrun

  Nordiskt namn som består av betydelseelementen gud och hemlig visdom.
  Namnsdag: 24 november