Synonymer till plikt

• 1. skyldighet, moraliskt tvång: det var hennes (tunga) plikt att ..., åsidosätta sina plikter i tjänsten
  2. böter;
     (i sport) strafftillägg: pliktslag, pliktvarv || -en;
     -er

Uttryck med betydelsen plikt

• Känna sig kallad

  Betydelse: Känna att man borde göra något; ta på sig en uppgift

  Exempel: "Han kände sig kallad att föra de utsattas talan"

1. Vi har också en moralisk plikt att försöka leva på ett sätt som är så skonsamt som möjligt för miljön.

   Enligt Vita huset ska de anhöriga uppvakta senatorer och kongressledamöter och framföra att de har en plikt gentemot de mördade barnen att göra något åt vapenvåldet.

   Han ansåg att den lilla elit som kunnat ta del av hans uppgifter använt dem till att fegt rädda sina egna liv utan tanke på att göra sin plikt och varna också andra.

   Omställningen från plikt till frivillighet är den största förändringen av Sveriges försvar på drygt hundra år.

   Jag hade tydligen en plikt gentemot dem jag ansågs dela fundamentet med.

   Det är riksdagens plikt att granska regeringen och kräva att den kan stå för och motivera sina beslut.

   Begravningarna är en rituell handling som hedrar de döda och uppfyller de levandes plikt mot dem.

   Att följa den har blivit mer plikt än nöje.

   Från predikstolarna förklarade prästerna att det var svenska folkets plikt att hjälpa protestanterna i söder.

2. Han får göra plikt och slänger en flagga över axeln under straffvarvet.

3. Ingen hade varit i fartygets plikt på flera år.

• Gammal stavning: Pligt

  Betydelse: Förbindelse, grundad på sedelagens bud.

  Synonymer: skyldighet, förbindelse, förpliktelse, åliggande

• Betydelse: Egentligen i lag stadgadt straff (hvaraf Kroppsplikt); äfven liktydigt med Böter.

  Synonymer: böter

• Gammal stavning: Pligt

  Betydelse: Penningstraff.

  Synonymer: straff, tuktan, aga, näpst, räfst, hämd, bestraffning, upptuktelse, böter, vite

1. 1. plikt = fornsvenska: plikt, skyldighet, tukt, straff, jämte danska pligt från m lågtyska plicht = fornhögtyska, nyhögtyska pflicht ungefär detsamma, anglosaxiska pliht, risk, skada (engelska plight, även: tillstånd, pant), och så vidare, allm. västgerm. ord, urgermanska *plehti-, med betydelse anslutande sig till grundverbet plegan; se för övrigt pläga.
2. 2. plikt, sjöt., om ett rum i en av ändarna på en farkost, Rajalin 1730, i dialekt även: del av väggen mellan fönster o. dörr = norska plikt, akterrum i båt eller skuta, tilja i akterrummet, även: plitt, danska pligt, roddarbänk i fören; från medellågtyska plicht, litet halvdäck i aktern = fornhögtyska pflihta, förstam (nyhögtyska pflicht, fördäck); jämför anglosaxiska plihtere, besättningskarl i fören. Gammalt urgermanska ord av okänt ursprung. Olika förmodanden hos Meringer IF 17: 101, Falk-Torp s. 837.