skum

Synonymer till skum

adj.

dunkel, halvmörk, mörk, oupplyst; beslöjad, grumlig, matt, oklar
mystisk, misstänkt, ljusskygg, suspekt, tvivelaktig, tvetydig, obskyr

motsatsord

ljus; klar
öppen; förståelig

subst.

lödder, fradga, stänk, bornyr; vattenskum, vita gäss

Användarnas bidrag

synonymer

mysko, lurt, märklig, dubiös, konstig, dolsk, gäss på vågor, obskyr, obskyr, lömsk, tveksam, enigmatisk

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder skum?

1. lödder, fradga || -met
1. dunkel;
  beslöjad, grumlig: skum blick;
  tvivelaktig, misstänkt, mystisk: det är något skumt med den här saken, skumma affärer || -t;
  -mare

Uttryck och ordspråk relaterade till skum

Uttryck som innehåller skum

Skumma affärer
Betydelse: Omoraliska eller olagliga verksamheter
Exempel: De hade haft en del skumma affärer ihop

Uttryck med betydelsen skum

Det osar katt
Betydelse: Det verkar misstänkt
Exempel: Den här taxin har ingen taxameter, jag tycker att det osar katt
Ekvationen går inte ihop
Betydelse: Något stämmer inte; något är självmotsägande
Exempel: Vi anade oråd eftersom ekvationen inte gick ihop; den som är ödmjuk skryter inte om det – ekvationen går inte ihop
ligga en hund begraven
Betydelse: det är något misstänkt med detta
Exempel: De anade att det låg en hund begraven
Någons smutsiga byk
Betydelse: Någons smutsiga förflutna eller skumma verksamhet
Exempel: Han var rädd att reportrarna skulle visa upp hans smutsiga byk i tv
Vara insyltad
Betydelse: Vara delaktig i något problematiskt
Exempel: Flera internationella namn var insyltade i korruptionshärvan

Hur används ordet skum?

subst.

Tillsätter man bara lite sprit bildas ett jästliknande skum på ytan som skyddar vinet från oxidering.
Bensintanken är bepansrad och fylld med ett skum som gör att den inte kan explodera.
En bilbrand släcks nästan alltid med vatten eller skum och brandmännen letade efter en brandpost samtidigt som de försökte mota bort folk från den giftiga röken.
Och andra dagar har svallvågorna efter Waxholmsbåtarna stannat kvar längs stranden i form av ett hårt vitt skum som inte velat försvinna.
Brandkåren fyllde på med skum för att oskadliggöra bränslet och sanerade sedan området.
Vispa äggvitan till hårt skum i en rostfri skål som torkats ur med ättika för att få bort alla eventuella rester av fett.
Att bearnaisesås hör till emulsionerna och att vispad grädde är ett skum är inte så knepigt att begripa.

adj.

Hallen blir skum redan på förmiddagen och därför är lyset alltid på.
Istället hänger gamla myter kvar om vilken skum organisation det gamla Nato var.
En något skum idé att jämföra sex mot betalning med att vara frisör.
En snabb försäljning av bilen till en skum man i västerort ger fyra månadslöner som du ivrigt växlar in till marker.

Mer innehåll nedan

Fortsätt scrolla

skum i ordbok från 1870

Betydelse: Mera mörk än ljus, närmande sig till mörker.
Synonymer: mörk, dunkel, dyster
Betydelse: Mängd af tätt intill hvarandra samlade luftblåsor, simmande på ytan af en vätska.
Synonymer: fradga, lödder

Historik för skum

1. skum, substantiv, i äldre nysvenska stundom skum (= t. ex. vissa Uppl.-dial.) = fornsvenska, danska, norska = nyisländska skúm n., medellågtyska schûm, fornhögtyska scûm (nyhögtyska schaum); engelska skum från nordiska språk Något ovisst, om i svenska inhemskt eller lån från mlty.; snarast dock det förra, varför bland annat talar det för de nordiska språk gemensamma neutrala könet; äldre nysvenska dock stundom maskulinum (t. ex. Stiernhielm) på grund av inverkan från nyhögtyska Det korta u-et i svenska o. danska beror på vokalförkortning före m o. ej, såsom stundom antages, på avljud. För övrigt dunkelt; den vanliga härledningen från roten sku, betäcka, är högst osäker. - Härtill verbet skumma, fornsvenska skuma = norska skuma, danska skumme, av urgermanska *skumon; jämför medellågtyska schûmen, fornhögtyska scûmen (nyhögtyska schäumen), av urgermanska *skumian.
2. skum, adjektiv, t. ex. Arvidi 1651, Columbus Ordesk. = norska skum o. skum detsamma, vartill äldre nysvenska skum n., töcken, dunkel, t. ex. Bib. 1541, svenska dialekt: dunkel, mörker, fornisländska o. fornnorska skumt m., skymning (sku-/ni?); till roten sku, betäcka, jämför latin ob-scu-rus, mörk; se skjul, sky o. jämför h u m. Det svenska ordet kan äldst ha haft u, som sedermera förkortats framför m; jämför dalm. sköm. - Avledning: verbet skymma; se detta ord - Skumrask, 1648 (Smal.) = no.; med oklar senare led. Förr stundom även skummerrasket.