Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder stam?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Uttryck och ordspråk relaterade till stam

Uttryck som innehåller stam

Uttryck och ordspråk sammanställda av Sinovum Media.

Hur används ordet stam?

  1. Till saken hör att jag hade en invasion av sork i min trädgård i vintras och det fanns gångar mycket nära syrenhortensians stam så jag var rädd för att den blivit angripen i rötterna.

    De har en mittgående stam och vågräta sidogrenar som gör att det blir ett perfekt resultat när man klipper häcken.

    En tredje part i spelet är ett träd med kraftig stam och grenar som nakna spretar mot himlen.

    Inget träd utvecklar en stark stam utan ordentliga rötter.

    Vidare var jag delaktig i två omfattande rötsonderingar av trädens stam och huvudgrenar.

    Det är grenverket som fångar upp så mycket snö att trädets stam bryts.

  2. Men när hon har bott med Endosa och hans stam i fyra månader är hon så sjuk och uppsvullen av näringsbrist att hon måste ta sig till civilisationen.

  3. Exakt vilken stam bakterien tillhör är ännu inte klart.

    Alla farhågor har besannats om att bakterien kan bli resistent mot all antibiotika och nu är det en tidsfråga innan en sådan här stam sprids internationellt.

  4. Samma stam förekommer i olika länder vilket mycket starkt pekar på att det är en gemensam källa.

  5. Eftersom alla åkbiljetter hade förbrukats fick jag bara upp en stam när jag grävde i fickan.

  6. Längst fram i skeppets stam hade man placerat ett drakhuvud.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

stam i ordbok från 1870

  • Betydelse: Slägt, som småningom tillväxt och utvidgat sig till ett betydande antal af familjer.

    Synonymer: folk, folkslag, folkstam, nation

  • Betydelse: Nedre delen af ett träd ifrån roten till grenarna; äfven hela den ifrån roten uppstigande delen af ett träd, med afräkning af grenarna; äfven i örtkunskapen: nedre delen af växter i allmänhet.

    Synonymer: stjelk, stängel, spira, strå, halm

Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.

Historik för stam

  1. 1. stam, stäv, 1558: slam, men ännu 1698: stambn, fornsvenska stamn, stafn = fornisländska o. fornnorska slafn, danska stavn, fornsaxiska stamn, anglosaxiska stefn, stemn (med i-omljud; engelska slem); jämför medellågtyska sleven (se stäv 1); samma ord som följande o. urspr, syftande på bjälken i skeppets förstam.
  2. 2. stam, trädstam o. därur härledda betydelse: härkomst, folkstam med mera, i betydelse 'släkt' redan i fornsvenska konungsslam, 1594: stämmer plural, släkten; om trädstam: 1643: stämmer plural = danska stamme, frän medellågtyska stam, stamme, träd- o. folkstam, nyhögtyska s tam m, av fornhögtyska stam (gen. stämmes). På grund av i urgermanska språk förekommande ljudövergångar tn >> mn (mm) o. omvänt mn > Ön är förhållandet till likbetyd, anglosaxiska stemn, stefn oklart, liksom även till de under stam l anförda orden, vilka också egentligen utgå från betydelse 'trädstam'. Man har antagit två skilda grundord: urgermanska *slafina-till stav o. *stamna-, besläktat med forniriska tamon, trästam, forngrekiska stdmnos, krus, jämför tokar, siarn, träd (Liden Stud. z. tochar. Sprachgesch. H l, s. 35), till roten stha, stå, i avljudsförh. till stomme. - Under 15- o. 1600-t. uppträder ordet i svenska huvudsakligen i den avledda betydelse 'härkomst, släkt' (med biformerna stamme, stamne); jämför härstamma, uttryck en man av gamla stammen och så vidare Den inhemska, då ännu allmänna beteckningen för 'trädstam' ar bol (se bål 1); även förekommer bagn Var. rer. 1538 = fornsvenska baghn, gillerstock, jämför svenska dialekt bagne, grov gren, av ej säkert fastställt ursprung. - Härtill även äldre nysvenska slamma, stam, ätt, 15 -700-t, väl inhemsk nybildning.- Stambana, Östg. Korresp. 1854: 'den i den kongl, propositionen föreslagna grundsats, att stambanor endast må utföras genom statens försorg'; egentligen: huvudbana, från vilken bibanorna utgå som grenarna från stammen. - Stambo k (gen ealogiskt register o. d.), t. ex. SFS 1872 (för hästar), jämför Schroderus Gom. 1640: 'Borgarens Stam book' (i nyhögtyska texten: Namenbuch), efter äldre nyhögtyska slammbuch i denna betydelse (sedermera som i danska stambog, minnesalbum i vilken vännerna skriva verser och dylikt, stundom även i sv.), till slamm i betydelse 'släkt, härstamning', vartill även stamfader, Brenner 1703: 'Stamm-och Ålder-Far För von der Linders Stämma', från nyhögtyska slamm va ter, o. s t a m t r ä d, j fr 1800: 'mit stamträds förökelse' = danska stamtrce, efter nyhögtyska slammbaiim, i äldre tider under formen av ett träd. Förr, t. ex. 1643 och så vidare, användes stambok ofta i betydelse av bok för inskrivning av (till allmänna företag med mera) insamlade medel. - Stamgäst, C. R. Nyblom 1864 = danska stamgast, efter nyhögtyska slammgast, till slamm i betydelse 'grundstomme och dylikt' (jämför stock), liksom också stamkund t. ex. Vårt Land 1896 (men tidigare i språket). - Stamträd, se stam b ok.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Rösta på användares bidrag

Är hinta en bra synonym till ordet tipsa?

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Olga

    Rysk variant av det nordiska namnet Helga: helig eller vigd åt gudarna.

    Helga

    Femininvariant av det nordiska namnet Helge som betyder helig eller vigd åt gudarna.

    Besläktade namn: Helle, Hella, Elga

    Mest sökta

      Hur böjs stam?

      substantiv
      singularplural
      obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
      nominativen stamstammenstammarstammarna
      genitiven stamsstammensstammarsstammarnas