Synonymer till våg

• 1. instrument som man väger med || -en;
     -ar
• 2. regelbunden svängning av partiklar eller i ett kraftfält: ljudvåg, elektromagnetiska vågor;
     (speciellt) rörelse i vatten, bölja: havsvåg;
     (bildlig betydelse) något som liknar en (havs)våg: vågor i håret, en våg av hänförelse;
     göra vågen (om idrottspublik) utföra en vågrörelse genom att sektion efter sektion resa sig, sträcka armarna i luften och sätta sig igen;
     göra vågen för (bildlig betydelse) uttrycka stark uppskattning av || -en;
     -or
• 3. i våg vågrätt;
     på samma höjd

Uttryck som innehåller våg

• Diskussionens vågor går höga

  Betydelse: Det är livliga diskussioner

  Exempel: "Diskussionens vågor gick höga på mötet"

• Gjuta olja på vågorna

  Betydelse: Dämpa en hätsk situation

  Exempel: "FN:s generalsekreterare försökte gjuta olja på vågorna genom att mana stormakterna till dialog"

• grön våg

  Betydelse: När trafiken flyter på genom att det är grönt ljus vid flera korsningar

  Exempel: "Hoppas vi får grön våg genom centrum nu"

• gå i vågor

  Betydelse: Hända med jämna mellanrum; variera

  Exempel: "Smärtan går i vågor"

• göra vågen

  Betydelse: När publiken på arena höjer händerna över huvudet i tur och ordning så att det ser ut som en vågrörelse går över läktaren; skämtsamt om att bli överförtjust

  Exempel: "Stämningen är på topp och publiken gör vågen; eleverna gjorde vågen när de fick reda på att resten av lektionerna var inställda"

• Ha något på tungan

  Betydelse: Vara på väg att säga något; känna till något men tillfälligt inte komma på vad det heter

  Exempel: "Jag hade det på tungan men glömde bort det"

• rida på en våg

  Betydelse: Dra fördel av en tendens, framgång

  Exempel: "Många förlag ville rida på vågen av nordiska deckare i utlandet"

• Tungan på vågen

  Betydelse: Vara det som fäller utslaget

  Exempel: "anfallaren var verkligen tungan på vågen i den här matchen"

• Vind för våg

  Betydelse: Utan tillsyn

  Exempel: "Man kan inte bara lämna gamla och sjuka vind för våg; ungdomarna tycktes driva vind för våg"

1. Hon råder Mimmi att köpa en våg för att få en positiv kick när det behövs.

• Betydelse: Af vinden upp-drifven aslik förhöjning på vattnets yta i haf, sjö och så vidare

  Synonymer: bölja, sjö, störtsjö, brottsjö, bränning, svall, dyning

1. 1. våg, till vägning, i svenska dialekt även: vippstång för brunnsämbar o. (Jtl.) viss vikt (2 lispund, enligt Rz), fornsvenska vāgh f. (plural -ar o. -ir), våg, viss vikt: skålpund = fornisländska o. fornnorska vág (plural vágir o. vǽgr), våg, hävstång, vikt (abstr.), fornnorska även: viss vikt (72 mk) såsom i norska dialekt (vaag), fornsaxiska wâga, vågskål (medellågtyska wâge, vikt), fornhögtyska wâga, vikt, viktskål (nyhögtyska wage, vågskål), anglosaxiska wǽg(e), våg, vikt (engelska wey, viss tung vikt); av urgermanska *wǣᵹō-, bildat till *weᵹan, lyfta, väga (se väga), som t. ex. svenska bår, av urgermanska *bǣrō-, till *beran (= bära); alltså till samma verb o. med samma avljudsstadium som våg 2. Avledning: våga (se d. o.). I danska i stället vægt; se vikt. — Betyd.-utvecklingen 'våg(skål)' > 'viss vikt' är densamma som hos latin lībra. — De äldre pluralformerna på -ir (-er) liksom fornisländska o. fornnorska vǽgr bero på senare deklinationsväxling. Den äldre pluralen kvarlever i nysvenska vågar. — Bruket av vågar uppstod vid uppkomsten av det nya betalningssättet med metall i form av stänger eller ringar, som före införandet av myntningen vägdes upp; de äldsta fynden gå också tillbaka till bronsåldern. Man har sålunda orsak att vänta sig mycket gamla beteckningar för våg (själva ordet våg är, såsom synes ovan, samgermanskt); dock ej från urindoeuropeisk tid. — Andra europeiska beteckningar för vågen äro t. ex. latin lībra (se liter), bilanx, våg med två viktskålar (se balans), forngrekiska tálanton (se talang); i fornisländska o. fornnorska användes plural av skál (= skål) om hela vågen; ytterligare några anföras under vikt. — Vågrät, T. Bergman 1773, vanligt först på 1800-t., efter nyhögtyska wag(e)recht, egentligen: stående rät eller rak som vågen. I danska i stället vandret, till vand, vatten.
2. 2. våg, bölja, fornsvenska vāgh = norska vaag, danska vove (poet.), knappast inhemskt utan väl lån från medellågtyska wâge f. (o. wâch m.), motsvarande det inhemska fornsvenska vāgher m., vik, vätska, var, svenska dialekt våg detsamma, fornisländska o. fornnorska vágr detsamma, gotiska wêgs, rörelse, storm, i plural: vågor, fornsaxiska wâg, våg, flod, fornhögtyska: våg, hav (nyhögtyska woge f.; med medelty. övergång av ā > ō ss. i t. ex. odem = atem), anglosaxiska wǽg m., våg; av urgermanska *wǣᵹa- till urgermanska *weᵹan, vara eller sätta i rörelse, identiskt med *weᵹan, lyfta, väga (se föregående o. väga). Från urgermanska språk: franska vague. — I äldre nysvenska plural vågar, -er jämte -or. Nysvenska vågor tillhör en i äldre nysvenska talrikt företrädd typ med plur.-ändelsen -or för väntat -ar, av vilka dock blott en bråkdel segrat i det nysvenska riksspråk Se Hesselman Sveam. s. 37 n. 4, Åkerblom Runii rim s. 102, författare Ark. 35: 197. — Säkra inhemska nordiska ord äro bölja o. fornisländska o. fornnorska alda av urnordiska *alðō(n), varav det gamla finska lånordet aallo (se Ålleberg). Nyhögtyska welle, (mindre) våg, av fornhögtyska wella, är speciellt för hty.; besläktat med litauiska vilnìs, fornslaviska vlŭna; ävensom med m-bildningen sanskrit ūrmíṣ, våg, bölja, fornhögtyska walm, anglosaxiska wielm, wylm, rotbesläktat med välta o. möjligen även med välla. Latin unda är besläktat med sjön. Unden, Unnen o. vatten; forngrekiska kỹma ungefär = 'som sväller' (liksom bölja), jämför under Hunneberg o. hunner, o. klýdōn är rotbesläktat med lutter, egentligen: ren. — Om nordiska vattendragsnamn, som innehålla våg 2, se författare Sjön. 1: 732 f.; jämför sjön. Ladoga, enligt Thomsen av *Aldoga, möjligen till finska aalokas, vågrik, egentligen: aldogas, till det nyss nämnda finska aalto.