Synonymer till yppa

• 1. tala om, röja, avslöja
  2. yppa sig eller yppas uppstå, erbjuda sig, dyka upp: om tillfälle yppar sig || -de

Uttryck med betydelsen yppa

• Ge luft åt något

  Betydelse: Uttrycka något

  Exempel: "Hon vågade inte ge luft åt mina farhågor"

• Klämma fram med något

  Betydelse: Tala ur skägget; få ur sig något

  Exempel: "Kläm fram med svaret nu!"

0. Särskilt som de är förbjudna att yppa ett ord om vad som har sagts under rättens överläggningar.

   Samtidigt fäster han sig emellertid vid att de svenskar han intervjuar generellt är så rädda för att stämplas som rasister att de bara kan tänka sig att yppa sitt missnöje anonymt.

   Alla närvarande hade dessförinnan skrivit på ett kontrakt om att inte yppa något före filmens regelrätta premiär.

   Under hela Lizzie Dorons uppväxt var mamman benhård med att placera dottern Elisabeth i framtiden och inte yppa ett ord om den mörka dåtiden och sina egna upplevelser.

   Kvinnan måste underteckna att hon inte skall yppa något om innehållet i kontraktet och hon får inte behålla någon kopia av kontraktet eller av sina egna medicinska journaler.

• Betydelse: I förtroende säga en person något, som man hållit inom sig.

  Synonymer: uppenbara, uppdaga, upptäcka, röja, blotta, förråda, öppna

1. yppa, upptäcka, röja, t. ex. y. en hemlighet, yppas, uppkomma, framställa sig, om tillfälle, svårighet o. d.; numera knappast br. även aktivt: yppa (tillfälle att), låta uppkomma, ännu t. ex. Dalin 1853 (om äldre svenska betydelse se för övrigt nedan), fornsvenska yppa (imperfekt -adhe, pres. -ar o. möjligen också -ir), framdraga, riva upp, yppa sik, utbreda sig, yppas, öppna sig, giva sig till känna, yppa sig med mera = fornisländska o. fornnorska yppa (pres. -ir), öppna, kungöra, upphöja, norska yppa (pres. -er, -ar), lyfta, yppa, bringa på bane med mera, äldre danska yppe, framdraga, riva upp, skjuta fram, danska t. ex. yppe strid, börja strid, medellågtyska uppen, kungöra, uppenbara, återupptaga (en fråga), anglosaxiska yppan, yppa med mera, av urgermanska *uppian (med konjugationsbyte i fornsvenska o. nsv.), avledning av upp, liksom främja till fram (med samma konjugationsövergång). — I nu föråldrade användning i t. ex. gamla bibelövers. 'yppade sig för alla hans söner' (2 Krön. 11: 23), dvs.: utmärkte sig framför, eller folkvisans 'Inga lilla yppade en visa' (jämför Lind 1749), dvs.: uppstämde, eller Wallins G. III 1808: 'Yppa och hägna ett nyfödt Athen', dvs.: låta uppstå.