Synonymer till jäsa

• 1. undergå jäsning (se detta ord) (o. därvid svälla upp): degen jäser
  2. (om hav och dylikt) sjuda, svalla
  3. (bildlig betydelse) vara i uppror;
     'pyra': ett jäsande missnöje
  4. (bildlig betydelse) kråma sig, pösa || jäser, jäste, jäst

Uttryck med betydelsen jäsa

• Det var som fan

  Betydelse: Det var värst; det var inte illa

  Exempel: "Lever han fortfarande? Det var som fan!"

• Ser man på

  Betydelse: Uttryck av glädje och förvåning

  Exempel: "Nämen, ser man på, är ni här?"

1. Sedan ska bönorna jäsa och torka i den heta solen i tio veckor innan de skickas till uppköparna.

   Koreansk kimchi och polsk surkål på krogen bidrar till intresset för att jäsa hemma.

   Det började samtidigt mullra hos storägare och jäsa i ledningsgruppen.

   För röda viner anses stora öppna fat vara det bästa för att jäsa vinerna.

   Redan före romartiden användes äggformade amforor att både jäsa och förvara vinerna i.

   Den lätt rosa druvmusten får sedan jäsa vidare som ett vitt vin.

   Ett annat mer och mer vanligt sätt är att man gör så kallad bleeding dvs man tappar av en del av vinet precis när det börjat jäsa så att det blir mindre mängd must kvar till samma mängd skal.

   Missnöjet med premiärminister Vladimir Putin och regeringen började jäsa när den internationella finanskrisen med kraft slog till mot Ryssland i fjol.

   Knappt har vi fått kläm på hur man får surdegsbrödet att jäsa förrän det är dags för nästa utmaning i köket.

   Bären får jäsa med sina egna jästsvampar.

2. Lyssna inte på hans pladder, det är bara för att han vill jäsa och kråma sig inför dig som han säger så där.

• Betydelse: Säges om vissa ämnen, i synnerhet flytande, då de af någon orsak komma i stark inre rörelse och liksom svälla på ytan.

  Synonymer: svälla, svullna, välla, pösa, sjuda, koka, uppsvälla

1. jäsa, Bib. 1541 = fornhögtyska jësan, vartill kausativet jerian, komma att jäsa. — Härtill: jäst, fornsvenska iæster = fornisländska o. fornnorska jǫstr (gen. jastar), norska jester; med brytning av *est-, av urgermanska *jes-tu-, vars j i nordiska språk bortfallit (jämför år = nyhögtyska jahr); motsvarande medellågtyska gest (av jest) medelhögtyska jest, gest, även: skum (nyhögtyska gischf), anglosaxiska giest (engelska yeast); till urindoeuropeiska jes- i sanskrit yasati, kokar och dylikt, forngrekiska zéō, jäser, sjuder (av *jesõ; se eksem), samt i alban. o. keltiska — Avljudsform: norska asa (imperfekt ōs), brusa upp, jäsa, av urgermanska *jas-, vartill kausativet urgermanska *jōsian = fornisländska o. fornnorska ǿsa, sätta i häftig rörelse, norska ösa, upphetsa; se os 1. — Ordet har i nyhögtyska (gären) sammanblandats med en ordgrupp av helt annat ursprung, vartill äldre nysvenska göras, jäsa, m. fl.; se under göra, där analogier för utvecklingen 'koka' > 'jäsa' anföras.