orka

Synonymer till orka

Användarnas bidrag

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

1. ha kraft till, förmå: o. (att lyfta) säcken, o. (springa) en mil, o. (äta upp) potatisen;
  bry sig om, gitta: orkar du höra på ett tag ?;
  o. med orka, stå ut med || -de

Leva med något
Betydelse: Få acceptera något; dras med något
Exempel: Jag har lärt mig leva med min ryggvärk; han kommer att få leva med det resten av livet
Stoppa för något
Betydelse: Orka med
Exempel: Jag stoppar inte för en sådan jobbig resa till
Stå pall för något
Betydelse: Klara av något tufft
Exempel: Målvakten stod pall för anstormningen och höll nollan
till sista blodsdroppen
Betydelse: tills man inte orkar längre
Exempel: De kämpade till sista blodsdroppen men förlorade med ett måls marginal

Han förklarar att syftet med semestern då var att vila kroppen så att man skulle orka med det tunga arbetet även resten av året.
Kommer Sverige orka spela med samma höga press som mot England senast?
Ännu ett slag i ansiktet på dem som tror att världens näst största ekonomi ska orka lyfta de övriga.
Om de är äldre frågar vi om de verkligen kommer att orka med jobbet.
Utredaren har också förslag på hur svenskarna ska kunna och orka arbeta längre.

Betydelse: Är ett ord, som sällan förekommer utom i dagligt tal, och är liktydigt med Förmå.
Synonymer: kunna, förmå, mäkta

orka = fornsvenska, fornisländska o. fornnorska = danska orke, av urgermanska *wurkōn, parallellbildning till yrka, i avljudsförh. till verk; jämför även under metvurst. Härtill substantiv svenska dialekt orka, så mycket arbete som man på bestämd tid inedhinner, arbete, äldre nysvenska, fornsvenska (bl. i sammans.), fornisländska o. fornnorska, norska: arbete, ansträngning och dylikt — Orkeslös, Swedberg, Lagerbring, Tegnér, Geijer; men i ordböckerna först fr. o. m. 1800-t:s sista årtionden (annars: orklös); åtminstone i senare tid väl påverkat av danska ørkesløs, jämför äldre danska ørke- o. orkeløs, norska yrkelaus, väsentligen till yrke i betydelse 'arbete, arbetsförmåga'; jämför även skadeslös; den under 1700-t. uppträdande formen orkes- kan dock, liksom skån. dialekt orkenslös, utgå från ett *orkan, verbalsubstantiv till orka (jämför borgensman till fornsvenska borghan); jämför Tamm Sammansättning ord s. 156, ävensom Språk o. st. 16: 118. Fornsvenska har i stället orkolös = fornisländska o. fornnorska orkulauss, till substantiv orka (se ovan); det åtminstone o. 1630 uppträdande orklös är ej direkt utvecklat härur utan ombildat (av orkelös) efter sammansättning utan 'bindevokal'.