Synonymer till räcka

• 1. rad;
     följd || -n;
     räckor
• 2. ge, överlämna (från hand till hand): räck mig tidningen;
     nå: räcker du (upp) till översta hyllan?, gardinen räcker till golvet;
     sträcka fram: räcka fram, upp, ut handen, räcka någon handen
  3. vara tillräcklig, förslå: maten räckte inte till alla gästerna;
     vara, pågå (viss tid): semestern räcker månaden ut;
     inte räcka till (bildlig betydelse) inte vara tillräckligt bra: han räckte inte till som chef
  4. (term i tekniken) tänja ut, 'sträcka' || räcker, räckte, räckt

subst.

1. Efter en lång räcka segrar kom så slutligen en snöplig förlust.

• Betydelse: Genom utsträckning nänna något intill ett föremål; äfven utsträcka handen, för att gifva eller bjuda en person något.

  Synonymer: breda, utbreda, förbreda, sträcka, försträcka, utsträcka, sprida, kringsprida, utsprida, fortplanta, uträcka, töja, strö, utströ, förströ, beströ, överströ, vidga, utvidga

• Betydelse: En mängd af likartade föremål, som hafva sitt läge i en följd utmed hvarandra.

  Synonymer: följd, rad, sträcka, ramsa, kedja

• Betydelse: Utsträcka armen och lemna en person något.

  Synonymer: lämna, langa, avlämna, framlämna, inlämna, överlämna, avlåta, överlåta, upplåta, anförtro, antvarda, överantvarda, leverera, avleverera, tillställa, meddela, inrymma

• Betydelse: Vara tillräcklig för någon viss tid.

  Synonymer: vara, förslå

• Betydelse: Uttänja (jern) under hammare.

  Synonymer: sträcka, tänja, spänna, utsträcka, uttänja, uträcka, utspänna, utspärra

• Betydelse: Fortfara att vara till, framgent fortfara, fortsättas.

  Synonymer: vara, fortvara, fortfara, fortgå, pågå, påstå, bibehålla sig, bestå, hålla sig

1. 1. räcka, fornsvenska rækkia, räcka, sträcka (sig), nå, räcka till = fornisländska o. fornnorska rekja, utveckla, utbreda, danska række, gotiska ufrakjan, sträcka ut, fornsaxiska rekkian, medelhögtyska recken, sträcka, räcka, förklara, berätta (= fornhögtyska, nyhögtyska: sträcka ut), anglosaxiska reccan, ungefär detsamma, även: räkna, av urgermanska *rakjan, en (intensiv- eller iterativ)bildning på urindoeuropeiska -ei̯ō till den urindoeuropeiska roten reg i latin rego, riktar rätt, styr (se regera), forngrekiska orégō, sträcker, samt i sanskrit, forniriska o. litauiska, vartill även rak o. lånordet råka vb.; möjligen sammansmält med en avledning av rak. Av samma avljudsstadium: urgermanska *rakō- = fornsaxiska raka, räkenskap, fornhögtyska rahha detsamma, även: tal, anglosaxiska racu, räkning, förklaring, berättelse, motsvarande fornisländska o. fornnorska rǫk n. pl., förlopp, utveckling, ursprung, orsak, o. Ragna rǫk, gudarnas (slutliga) öde (se Ragnarök). Med e-vokal: se under rak o. räkna. Med urgermanska ō-vokal: urgermanska *rōkian = fornisländska o. fornnorska rǿkja, bry sig om; se rykt o. rykta. — Betydelse 'förklara, berätta, räkna', som uppträda även i räkna, utgå från den av 'göra rak eller riktig' > 'lägga till rätta, bringa i ordning'; jämför berätta till rät. I fråga om betyd.-växl. 'berätta' o. 'räkna' jämför (det obesläktade) gotiska rahnjan, räkna, sanskrit racá-yati, ordnar, o. fornslaviska reką, säger, eller fornhögtyska redia, räkenskap, tal, berättelse, (nyhögtyska rede), o. gotiska raþjô, räkning, eller tal o. engelska tale, berättelse; beträffande fornisländska o. fornnorska rǫk, orsak, jämför det med nyssnämnda gotiska raþjô besläktat latin ratio (se ration, ranson o. reson). Se för övrigt följande samt rät. — Parallellrötter: urindoeuropeiska rig i t. ex. forngrekiska orignáomai, sträcker mig = urgermanska rik ~ raik i medelhögtyska reiken, fornhögtyska, nyhögtyska reichen, anglosaxiska rǽcan (engelska reach), räcka, av urgermanska *raikian; ävensom urindoeuropeiska rek i gotiska rahnjan, räkna (se Ragnarök).
2. 2. räcka, rad, 1709, Sahlstedt 1773, allm. i dialekt (t. ex. lagårdsräcka) = norska rekkja, danska række; till verbet räcka; i nysvenska litteratur delvis danism.