Synonymer till rev

rev

Visar resultat för rev, menade du riva?

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

undervattensgrund, grund, undervattensskär, revel, sandrev, sandbank, bank; korallrev
segeldon, bindrev, rullrev
revben, ryggparti, styckningsdel

fiskelina, lina för fiske, lina, metrev, långrev

Användarnas bidrag

synonymer

ör, atoll

Vad betyder rev?

1. fiskelina;
  jämför långrev || -en;
  -ar
1. långsträckt grund på lågt vatten nära stranden
2. styckningsdel, se högrev
3. del av segel som kan vecklas samman eller rullas in vid hård vind för att minska segelytan || -et;
  pl. =, best. pl. -en
1. se riva

Hur används ordet rev?

Tidigare har rev anlagts i inloppet till Göteborg och visat sig fungera bra.
Tillsammans med Säcken i Kosterhavets nationalpark utgör det de två levande rev med ögonkorall som finns i Sverige.
Det blåste på ordentligt så jag rullade in ett av seglets rev.
Det bjöds på honungsgriljerat rev och en syrlig sommarsallad och ljus lager till.

Vi la ut ett rev på kvällen och åkte sedan ut på morgonen och hämtade vår fångst.

Mer innehåll nedan

Fortsätt scrolla

rev i ordbok från 1870

Gammal stavning: Ref
Betydelse: Ett grund, som sträcker sig ut ifrån landet.
Synonymer: grund, bank, vad

Historik för rev

1. rev r. (f.), till fiske, Schroderus o. 1638, I. Erici 1642, motsvarande norska reiv m., besläktat med urgermanska *raiƀōn = norska reiva, svepa, veckla, nyisländska reifa detsamma = anglosaxiska áráfian, veckla upp; jämför urgermanska *raiƀian = fornisländska o. fornnorska reifa, bildlig: utveckla och dylikt Hit även: svenska dialekt re(i)v = fornisländska o. fornnorska reifar f. pl., omhölje, binda, tömmar. I avljudsförh. till fornisländska o. fornnorska rifja, vända hö, förklara, ävensom fornisländska o. fornnorska rifr (genil. rifjar), vävbom = svenska dialekt rev, jämför äldre nysvenska refve detsamma 1640. Jämför reva l o. 4.
2. rev r., längdmått, Raam 1670 (officiellt från år 1855); väl till föreg, o. reva 1.
3. rev n., sandrev, 1658, i äldre nysvenska även pl. -ar = danska rev, fornisländska o. fornnorska rif (gen. pl. rifja), motsvarande lågtyska, holländska rif, som lånats från nordiska språk o. själva ligga till grund för nyhögtyska riff o. engelska reef; egentligen samma ord som rev 4, revben, o. det från lågtyska lånade ribba; se dessa ord. Jämför slov. rę´bər, sluttning på en kulle och dylikt, med ryska rebró, revben. Betyd.-utvecklingen kan jämföras med hals, huvud, näs och så vidare i geografisk bemärkelse. — Jämför även revel.
4. rev n., revben, fornsvenska rif = fornisländska o. fornnorska rif, äldre danska riv, rev = fornsaxiska ribbi, fornhögtyska rippa, -i (nyhögtyska rippe), anglosaxiska ribb (engelska rib; jämför rips), av urgermanska *reƀia- = urindoeuropeiska *rebhi̯o-, besläktat med ryska rebró detsamma, väl till forngrekiska eréphō, lägga tak över, orophḗ, tak, fornhögtyska hirnirebo, huvudskål; jämför rev 3 o. ribba. — Nu i stället vanligen revben, fornsvenska rifben = nyisländska rifbein, äldre danska rev-, rivben (danska ribben); jämför fornfrisiska ribbesbên. Härtill revbensspjäll, Var. rer. 1538: rebenspel, ombildning av medellågtyska ribbesper, varav äldre danska ribbe(n)spær (norska ribben(s)bæisteg) o. nyhögtyska ribbe(n)speer, till medellågtyska ribbe, revben (se ovan o. ribba), o. sper, spjut (varav äldre nysvenska spär(r), fornsvenska spær) = fornhögtyska sper (nyhögtyska speer), anglosaxiska spere (engelska spear), fornisländska o. fornnorska spjǫrr och så vidare (se rida spärr), väl besläktat med latin sparus, kort jaktspjut, o. med sparre (jämför Persson Indog. Wortf. s. 473). Alltså egentligen 'spett på vilket revbensspjället stekes' o. sedan om köttet självt; med samma dubbelbetyd. som i medelhögtyska spiz.
5. rev n., rivande, bukrev, fornsvenska rif detsamma = fornisländska o. fornnorska rif, norska riv, av urnordiska *riƀa till riva (som bett till bita eller drev till driva). Jämför revorm.
6. rev n., i segel, Rajalin 1730, Lind 1749 = fornisländska o. fornnorska rif, danska rev, lågtyska reff, riff, holländska reef väl från nordiska spr.; engelska reef från holländska Snarast till riva, alltså 'avskuret stycke' eller dyl.; dock osäkert (jämför lärft). — Härtill verbet reva = danska reve, lågtyska reven osv.