Synonymer till ro

• 1. lugn, frid, vila: få ro, komma till ro;
     för ro skull för nöjes skull;
     i godan ro i lugn och ro;
     slå sig till ro 1 nöja sig (med) 2 slå sig ned, dra sig tillbaka;
     ta det med ro! bli inte nervös eller otålig || -n
• 2. föra fram (båt) med åror;
     (några uttryck) ro hem (en order) ta hem, säkra;
     ro hit med (vardagligt ord) ta hit, hit med;
     ro i land klara av;
     ro upp förbättra, reda upp;
     ro upp sig bättra sig, komma upp sig || ror, rodde, rott, rodd

Uttryck med betydelsen ro

• allt andas frid

  Betydelse: Det är lugnt och stilla

  Exempel: "Några minuter före olyckan andades allt frid på torget"

• För husfridens skull

  Betydelse: För att undvika konflikter

  Exempel: "För husfridens skull får barnen gå från bordet när de ätit klart"

• För nöjes skull

  Betydelse: Göra något för att det är roligt

  Exempel: "Han spelade bara fotboll för nöjes skull och slutade när det blev allvar"

subst.

1. Jag drattade på ändan under löpturen och när jag kom hem hade ett blåmärke stort som en handflata brett ut sig över min ro.

• Betydelse: Egentligen hvila, är i allmänhet liktydigt med Lugn.

  Synonymer: fred, frid, lugn, stillhet, rolighet

• Betydelse: Förnöjd sinnesstämning, brukas mest i talspråket, helst i vissa talesätt.

  Synonymer: glädje, nöje, lust, munterhet, fröjd, fägnad, hugnad, gamman, jubel

1. 1. ro, höft, t. ex. Gyllenius 1652: roon (best. f.). Enligt Noreen V. språk 3: 90 väl samma ord som norska rō f., ringformig omslutning, holk, av urnordiska *wra(n)hō-, varav wrō- med ljudlagsenligt bortfall av w före r + ō även i östnord. språk, medan t. ex. i genitiv w kvarstår före ā, från vilka kasus vrå utgår; egentligen: böjning, krökning; se för övrigt vrå o. vränga. Med avseende på betyd.-utvecklingen jämför i så fall under höft o. i fråga om växlingen ro o. vrå: rota o. äldre danska vraade samt svenska dialekt ōn o. svenska vån. Då emellertid ordet i dess svenska betydelse står isolerat, kunde man med Falk-Torp s. 937 snarare tänka sig, att ordet vore en nybildning till det som plural uppfattade svenska dialekt rör, ljumske (jämför fornisländska o. fornnorska hrǿrar f. plural, danska dialekt røre; ävensom svenska dialekt, fornsvenska rös o. norska røyr, varjämte svenska dialekt res = norska reis; en i formellt o. etymologiskt avseende dunkel grupp). Men häremot talar i sin tur den bestämda betyd.-skillnaden.
2. 2. ro, vila, fornsvenska rō = fornisländska o. fornnorska ró, danska ro, medellågtyska rôwe, rouwe, fornhögtyska ruowa (nyhögtyska ruhe), anglosaxiska rów, av urgermanska *rōwō-, jämte *rǣwō- i medellågtyska râwe, fornhögtyska râwa; jämför forngrekiska erōḗ, upphörande, vila (av *erōu̯ā). — Härtill: verb roa (sig), till ro i den i äldre svenska o. äldre danska uppträdande sekundära betydelse av 'nöje, tidsfördriv' (egentl.: under vilan), äldre nysvenska ro(a) sig, vila sig, ännu t. ex. Swedberg, i äldre nysvenska (ofta) o. i vissa dialekt roga sig (jämför till ljudutvecklingen under mogen, trogen), fornsvenska rōa(s), ha ro; jämför moja sig. — Rolig, i äldre (n)sv. 'lugn', ännu hos Stagnelius, fornsvenska rōliker, lugn, danska rolig detsamma — De många gård- o. villanamnen på -ro, t. ex. Sofiero, Annero och så vidare, med motsvarande i Danmark, äro efterbildningar av nyhögtyska -ruhe i t. ex. Karlsruhe. Se Sahlgren Vad skall villan heta? s. 9. — Gotiskan, där motsvarande ord ej är uppvisat, har i stället rimis n., besläktat med forngrekiska ēréma, lugn, vila, sanskrit ramatē, vilar och dylikt, litauiska rìmti, vara lugn, osv.
3. 3. ro, verb, fornsvenska rō, rōa = fornisländska o. fornnorska róa (imperfekt rera), danska ro, medellågtyska rôjen, medelhögtyska rüejen, anglosaxiska rówan (engelska row), av urindoeuropeiska roten ere i latin rēmus, åra, forngrekiska erétēs, roddare, sanskrit aritram, roder, och så vidare Jämför rodd, roder. — Med avseende på -w- i anglosaxiska rówan jämför anglosaxiska grówan (= gro), blówan, blomstra (jämför blomma) m. fl.