Synonymer till välling

• 0. soppa på mjöl eller gryn, kokt med mjölk eller vatten || -en;
     -ar

Uttryck som innehåller välling

• sälja sin förstfödslo­rätt för en gryn­välling

  Betydelse: Byta något värdefullt mot något mycket sämre

  Exempel: "Hon vill ha sommarstugan och låta mig få bilen men jag tänker inte byta min förstfödslorätt för en grynvälling"

0. För två år sedan slog Karolinska institutet larm om att barngröt och välling innehöll omotiverat höga halter av tungmetaller.

   Extra hög är risken om amningen avslutas innan barnen börjar äta välling och annan glutenmat.

   De andra i matbutiken vägrar reagera på könsöverskridaren med dolt ansikte som diskuterar välling och bullar med sina barn.

   Men det kan vara skillnad i om barnen får i sig gluten genom till exempel välling eller gröt.

   Med hjälp av minskad mängd gluten i välling och kostråd till nyblivna föräldrar sjönk nivån till den som var innan epidemin.

1. välling, fornsvenska vællinger m., även: gröt, soppa = fornnorska vellingr (Stjórn), norska velling (mest i öno.), danska vælling, motsvarande medellågtyska wellinge f., välling, soppa, även: uppkok o. d.; till välla, koka. Ett av de få äldre nordiska ex. på maskulin ing-avledn. till verbalstammen (om yngre sådana se t. ex. strandrulling); o. på grund därav knappast (såsom tycks vara den allmänna uppfattningen) ett samnordiskt ord, utan möjligen en i något nordiskt språk uppkommen nybildning, som sedermera lånats till de övriga, såvida det ej rent av (med förändrat kön) inkommit från medellågtyska Jämför för övrigt till bildningen finnl. dialekt fräsing, om ett slags välling, till fräsa. — Ett minne av vällingens betydelse i allmogens matordning ha vi i det åtminstone i Götaland allmänna välling(s)klocka, som budar arbetsfolket till måltiderna, t. ex. 1797 och så vidare = danska dialekt vællingklokke. Gaslanlander 1774 (Sverige lm. Bih. I. 3: 62[306]) uppräknar som frukosträtter ('davar' = dagvård) bland annat 'ärte-välling, rofve-välling, skärvasla-välling, mjölk-välling' (här för övrigt i vissa fall snarast motsvarande nysvenska 'soppa'). Att 'äta strömingh och wällingh huar eneste dagh' anser 'drängen' Dromo (Rondeletius 1614) vara 'effter herragårdz lagh' (i motsättning mot vilken läckrare kost nämnas 'mölia' och 'flesket'); alltså samma rätter, som uppträda i den bekanta efterhärmningen av vällingklockans toner 'blå välling, sur strömming' (med varianten 'sur sill'). — Även i riksspråk förekommer icke så sällan sammansättning bänkvälling, i synnerhet i överflyttad bemärkelse, t. ex. Hagberg Shaksp. 1849: 'frasernas bänkvälling'; i egentligen betydelse t. ex. Linné, O. v. Dalin, ett (åtminstone väsentl.) sydsvenskt dialektord, omblandning av eller välling som kokats på allehanda matavskräden. Enligt Rietz s. 829 slogos dessa i en därtill avsedd bänk för att nyttjas till svinmat. Då man emellertid brukade kasta brödkanter och dylikt under (den väggfasta) bänken eller i dess utdragslådor ('bänkkistan'), syftar namnet snarast på den föda, som bereddes av sådant. En folklivsskildrare uppger däremot att dessa avskräden kastades i fördjupningar eller 'hoar', som funnos i bänkarna, men några dylika äro knappast kända. — Välling återges i nyhögtyska med suppe (brei betyder närmast 'gröt').