• 1. växt av ett släkte taggiga buskar, vilda (törnrosor) eller odlade;
     blomma av denna växt;
     ha rosor på kinderna ha fin, frisk ansiktsfärg;
     (bildlig betydelse) ge någon en ros, strö rosor över någon berömma || -en;
     -or
• 2. rosfeber en akut hudinfektion, orsakad av streptokocker;
     jämför bältros och knölros || -en
• 3. beröm, lovord;
     jämför ris 5 || -et

Uttryck som innehåller ros

• Ha rosor på kinderna

  Betydelse: Vara röd om kinderna och se frisk och kry ut

  Exempel: "Hon hade rosor på kinderna efter vinterpromenaden"

• Ingen ros utan törnen

  Betydelse: Det finns inget som är fullständigt positivt

  Exempel: "Jobbet är bra men kontoret är fult, men ingen ros utan törnen"

• ris och ros

  Betydelse: Både kritik och beröm

  Exempel: "Det blev både ris och ros för hans nya roman"

• Se allt i rosenrött

  Betydelse: Bara se det som är bra

  Exempel: "Det kan vara både en styrka och en svaghet att se allt i rosenrött"

1. Jag är rätt säker på att mina utslag är någon form av ros och ska till vårdcentralen nu i eftermiddag för att få dem undersökta.

• Betydelse: Det samma som Beröm, nyttjas mindre ofta.

  Synonymer: beröm, lov, pris, berömmelse, lovtal, bifall, puff

• Betydelse: Egentligen benämning på de särskilta blomsterarterna af slägtet Rosa (Törnros, Provinsros med flera); säges äfven i allmänhet för Blomster.

  Synonymer: blomma, blomster, blom, flor, lilja

1. 1. ros (blomma), i vissa svenska dialekt o. äldre nysvenska med betydelse 'blomma i allm.', stundom ros(s)a, fornsvenska rōs (plural -er), rōsa (plural -or) = senisländska rós(a), danska ros, medellågtyska rôse, fornhögtyska rôsa (nyhögtyska rose), anglosaxiska rose (engelska =); liksom flera andra odlade prydnadsväxter från romarna (jämför t. ex. lilja, viol): av latin rosa (kyrkolat. rōsa), varav franska rose; väl lån från forngrekiska ródon (om de omstridda ljudförhållandena se Walde s. 658), eoliska bródon (av *u̯rodon), hos Homerus blott i adjektiv rodóeis o. i sammansättning, t. ex. rodo-dák-tylos, rosenfingrad (jämför oleander). Enligt allmänt antagande ytterst lån från iranskt område, där växten snarast utvecklats till praktblomma: fpers. *varda- npers. gul, jämför namnet på diktsamlingen Gulistan), varav armen. vard; för övrigt av somliga betraktat som rotbesläktat med latin rādix o. rot; av andra (Schulze m. fl.), med större skäl, med anglosaxiska word, tornbuske (norska ōr, vinbärsbuske med mera, bör nog däremot avskiljas). Jämför vindros o. ros 2. — Icke dansa på rosor, t. ex. Chronander 1647, motsvarande i danska, efter nyhögtyska nicht auf rosen gebetlet sein o. latin jacre in rosa, egentligen: ligga på rosor, med syftning på de med rosenblad fyllda bäddarna. — Rosende (i folkvisestil o. d.), fornsvenska rosene bladh, rosane kindher osv.; väl huvudsakligen från böjda former av medelhögtyska adjektiv rôsin, rosig, dels möjligen också från genitiv plural (av substantiv) *rosene, av den fornsax. ändelsen -ono. Jämför Kock Sverige ljudhist. 4: 40. I äldre nysvenska även som förstärkningsord, t. ex. Prytz 1622: 'så rosene pricken'; kvar i nysvenska rosenrasande. — Rosen-, från genitiv singular plural av medellågtyska rôse. Hit höra bland annat en del svenska ortnamn såsom Rosendal med motsvarande redan under 1400-t. — Rosengård, nu blott poet., under 1500-1600-t. i betydelse 'blomsterträdgård', fornsvenska rosengardher detsamma, från medellågtyska rôsengarde; jämför fornsvenska krydda- o. yrtagardher. — Rosenkrans, radband, fornsvenska rosenkranz, från medellågtyska o. ty.; jämför medellatin rōsarium (franska rosaire osv.); införd på 1200-t; kulorna skola ursprungligen ha pressats av rosor. — Rosett, Konst o. Nyh. Magas. 1818, i sammansättning tidigare, t. ex. G. F. Gyllenborg 1762: Rosett-Peruk; av franska rosette, egentligen förminskningsord till rose, alltså: liten ros. — Ett stort antal av de synnerligen många familjenamnen på Ros(en)- liksom av dem på Lil(l)ie(n)-, Lil(l)je(n)- ha för sin uppkomst att tacka den stora popularitet, som sedan forna tider rosen o. liljan åtnjutit, väl betygad bland annat från våra folkvisor, jämför bland annat de där förekommande sammansättning rosenlund, liljekvist, liljerot och så vidare Detsamma gäller också om den i familjenamn så allmänna linden, folkvisans populäraste träd. I vissa fall dock av annat ursprung; se Rosenblad.
2. 2. ros, rosfeber, erysipelas t. ex. Erik XIV 1569, A. Oxenstierna: rosen = äldre danska rose, danska rosen, från nyhögtyska rose 1600-t. = holländska roose; samma ord som föregående, efter det röda hudutslaget; jämför nyhögtyska rotlauf detsamma — I fornisländska o. fornnorska ámusótt, nyisländska även áma, motsvarande anglosaxiska óman plural detsamma (se åma). — Förr även kallad S. Antonii eld, Antonius eld, med motsvarande i norska dialekt (Antonseld), nyhögtyska o. engelska, efter medellatin ignis Sancti Antonii (ursprungligen närmast om dragsjuka, ergotismus); efter den helige Antonius, som åkallades för sjukdomens botande.
3. 3. ros, lovord = fornsvenska, danska, jämte verbet rosa = fornsvenska: prisa, skryta = fornisländska o. fornnorska hrósa, danska rose; en s-bildning till urgermanska roten hrō i fornisländska o. fornnorska hróðr m., berömmelse = anglosaxiska hróðor, tröst, glädje (av urgermanska *hrō-þra-), anglosaxiska hréð, ära, seger, gotiska hrôþeigs, segerrik (av urgermanska *hrōþi-), fornsaxiska hrôm, beröm, ära, fornhögtyska hruom, rop, pris, ära, skryt (nyhögtyska ruhm), vartill berömma; rotbesläktat med ropa o. kanske avlägset besläktat med sanskrit kīrtíṣ, berömmelse med mera Se för övrigt Robert, Rudolf, Rolf, Rutger. Grundbetydelse är 'rop o. d.'; jämför svenska vara i ropet. — Rosa marknaden 1547 osv.