Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder tugga?
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Uttryck och ordspråk relaterade till tugga
Uttryck som innehåller tugga
Betydelse: Ta upp något igen på ett tjatigt sätt
Exempel: "Måste han tugga om det där igen?"
Uttryck och ordspråk sammanställda av Sinovum Media.
Hur används ordet tugga?
verb
Nu ska jag tugga på och bli bättre och bättre för varje match.
Många gravida kvinnor dämpar hungern med att tugga khat.
Nu har åklagaren valt att komplettera åtalet med nya uppgifter som är så pass snaskiga att det fått tabloiderna att tugga fradga.
Vi har sett framför oss att det ska tugga på så sakteliga.
Kan du sluta tugga om den där jävla skulden hela tiden.
subst.
Mänsklighetens mest förekommande ätverktyg är sannolikt handen och sammantryckandet av en tugga upptagen ur ett gemensamt fat skapar en nära måltidsgemenskap.
Därefter föser man med knivens hjälp sås och andra maträttsdelar över tvärslån upp på gaffelns konvexa platta så att en tugga skapas.
Matkulturer i den asiatiska delen av vår värld använder ofta ätpinnar och skapar sin tugga genom att hålla torrare och såsigare konsistenser tydligt åtskilda.
Videon visar hur en syrisk rebelledare skär ut en regeringssoldats lever och hjärta och tar en tugga av vad som liknar hjärtat.
Hon pratskrattar och lassar in ytterligare en tugga libanesisk mat som måste ha hunnit bli kall vid det här laget.
Han kunde av allt att döma inte motstå frestelsen att ta en tugga av den ekologiskt uppdrivna grönsaken.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Historik för tugga
- tugga, verb, fornsvenska tugga, togga (imperfekt -adhe), snarast av urnordiska *tuwwōu (med inskott av gg såsom i hugga osv.), jämför medelhögtyska kûwen, tugga (nyhögtyska kauen), Olson Ark. 29: 37 n. 1; alternativt annorlunda Kock Sverige ljudhist. 2: 382. Fornsvenska togga av tugga som gnogga av gnugga. Härjämte ett starkt verb: urnordiska *tewwan = fornisländska o. fornnorska tyggva, tyggja (av *tiggwan, med analogiskt i; imperfekt tǫgg), norska tyggja, fornsvenska tiugga (av *tyggwa, med brytning), danska tygge (jämför Kock Uml. u. Brech. s. 318). Hör på ett eller annat sätt samman med urgermanska *kewwan, st. verb, tugga = anglosaxiska céowan (engelska chew), mholl. couwen, fornhögtyska chiuwan (nyhögtyska wiederkäuen; om kauen se ovan); jämför fornhögtyska chewa, käke; besläktat med fornslaviska žĭvą, žĭvati, tugga, npers. žāvad, han tuggar, o. väl även armen. kiv, kåda, egentligen: som tuggas (jämför den motsvarande betyd.-utvecklingen hos mastix; Lidén Armen. Stud. s. 68), samt latin gingīva, tandkött (redupl.; jämför den vetensk. termen gingival), till urindoeuropeiska roten gi̯eu̯. Snarast har urgermanska k- i nordiska språk blivit t- genom dissimilation efter gg-inskottets uppträdande (*tuggwōn osv.). — Tugga o. fornsvenska togga utgå ej, såsom också antagits, från ett urnordiska *tawwan, såsom t. ex. hugga av *hawwan. — Härtill substantiv tugga = norska, nisl.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Liknande ord till tugga
tugga i sammansättningar
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Inget namn
Mest söktaföregående vecka
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Hur böjs tugga?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en tugga | tuggan | tuggor | tuggorna |
| genitiv | en tuggas | tuggans | tuggors | tuggornas |
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att tugga | att tuggas |
| nutid | tuggar | tuggas |
| dåtid | tuggade | tuggades |
| supinum | har|hade tuggat | har|hade tuggats |
| imperativ | tugga | |
| particip | ||
| presens | tuggande | |
| perfekt | en tuggad ett tuggat den|det|de tuggade | |