år

Synonymer till år

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder år?

1. tiden för jordens omlopp kring solen (astronomiskt år, jämför siderisk, tropisk);
  period från 1 januari till 31 december, 365 eller 366 dygn (borgerligt år);
  levnadsår, ålder: 2 år gammal, dö vid unga år;
  (mest i sammansättningar) verksamhetsperiod om ett år: budgetår, läsår;
  fylla år ha födelsedag;
  se ut som sju svåra år vara ful som stryk;
  bli till åren börja bli gammal;
  inte på år och dag inte på mycket länge;
  med åren med tiden;
  år ut och år in ständigt, oavbrutet;
  så här års se års || -et;
  pl. =, best. pl. -en

Uttryck och ordspråk relaterade till år

Uttryck som innehåller år

bli till åren
Betydelse: bli gammal
Exempel: Trofast började bli lite till åren men var fortfarande kelig
bära sina år med heder
Betydelse: Vara välbehållen, åldras med värdighet
Exempel: Filmstjärnan närmar sig 70 men bär sina år med heder
fylla år
Betydelse: Ha födelsedag
Exempel: Hon fyller sexton år idag
gott nytt år
Betydelse: Nyårshälsning
Exempel: Jag önskar er ett gott nytt år
Ha några år på nacken
Betydelse: Vara ganska gammal
Exempel: Bilen har några år på nacken
Ha X år på nacken
Betydelse: Vara X år gammal
Exempel: Sketchen har tjugo år på nacken men är fortfarande rolig
i nådens år
Betydelse: (historiskt) religiös fras med betydelsen 'året'; även använt i försvagad eller skämtsam betydelse
Exempel: Slaget vid Hastings ägde rum nådens år 1066; här är min lista över de bästa skivorna nådens år 2010
Inte på år och dag
Betydelse: på mycket länge
Exempel: Jag har inte sett henne på år och dag
man skrev år
Betydelse: Det var året...
Exempel: En vacker dag, man skrev år 1903, fick de ett brev från amerika
Se ut som sju svåra år
Betydelse: Se hemsk ut
Exempel: Han såg ut som sju svåra år dagen efter festen
Så här års
Betydelse: Vid den här tiden på året
Exempel: Så här års brukar vi åka skidor
Vara i sina bästa år
Betydelse: Stå på toppen av sin förmåga; vara som bäst
Exempel: När han var i sina bästa år kunde han lyfta en ko
år ut och år in
Betydelse: År efter år
Exempel: Hon hade alltid gått på mässan, år ut och år in

Mer innehåll nedan

Fortsätt scrolla

Hur används ordet år?

På senare år har Frankrike styrt resurserna främst till snabbtågen TGV.
Efter sex år i Blackburn har Martin Olsson hittat en ny arbetsgivare.
Han har haft två pole positions i år och startade i går som tvåa.
Mer än hälften av de älgkalvar som har fötts och dokumenterats på Öland i år har dött inom en vecka.
Att med ett drygt år kvar till valet inte visa på politikens riktning och lämna besked till väljarna skapar osäkerhet.

Historik för år

år, fornsvenska ār, även: årsväxt, äring = fornisländska o. fornnorska ár, danska aar, med nordiska bortfall av uddljudande j (liksom ung, ån och så vidare) = gotiska jêr, fornsaxiska, fornhögtyska jâr (nyhögtyska jahr), anglosaxiska geár (engelska year; adverb yore av genitiv plural geára), av urgermanska *jǣra- n., besläktat med fornslaviska, ryska jara, vår (av *jēr-, *jōr- eller *jār-?), avestiska yār n., år, o. väl även (enligt numera allmänt antagande) forngrekiska (h)ṓrā, årstid med mera, (h)ō̃ros m., år (av *iōr-); jämför horoskop o. ur 1), möjligen också latin hornus, årsgammal och dylikt (i så fall väl av *hōi̯ōrinus till ett *hō i̯ōrō, i detta år, såsom fornhögtyska hiuru, i år, av hiu jâru = nyhögtyska heuer, jämför Walde). Stundom fört till urindoeuropeiska roten i̯ē, gå (se ån). Snarast äldst beteckning för en viss årstid, väl i så fall våren (jämför fornslaviska ovan). Betydelse av 'viss årstid' o. av 'år' växla ofta i indoeuropeiska o. andra spr.; t. ex. sanskrit çarád, höst, men i avesta 'år'; fornslaviska lěto, sommar o. år; liknande i fmsk-ugr. språk Åren räknades tidigast efter årstider, i urgermanska efter vintrar (se vinter). En urgammal indoeuropeiska beteckning för 'år' synes dock u̯et vara i forngrekiska étos (ϝɛ̀τοϛ), sanskrit vatsá, år, latin vetus, gammal (äldst: år, ålder), fornslaviska o. litauiska stam vet-, gammal (se vädur o. fjor); dock säkerligen att uppfatta som ett naturår (sammanfattning av årstiderna), ej som ett sol-år eller dylikt — I gotiska även aþn eller ataþni, möjligen (enligt Bugge med flera) > nordiska ān- i ānasótt, ålderssjuka (jämför om formutvecklingen litter. under Skåne); för övrigt väl besläktat med latin annus, år (av *atnos eller *atsnos). — I år, sen yngre fornsvenska i ār (i jaar, jämför Columbus: i Jåhr, med samma inskott av j vid vokalmöte som i i jåns). — Så års, fornsvenska svā ārs; ett slags partitiv genitiv av samma slag som så dags. — Åt åre, äldre nysvenska, t. ex. i den gamla Staffansvisan: 'Han kommer ej igen förrn åt åre', fornsvenska at āre, efter ett år, om ett år = fornisländska o. fornnorska at ári, danska ad aare; möjligen ej till preposition åt utan till en i obetonad ställning uppkommen växelform till fnord. apt, efter (jämför åter). — År och dag, egentligen jur., fornsvenska ār ok dagher t. ex. Uppl.-l., motsvarande i danska, nyhögtyska (mhty.) o. eng.; i svenska även natt och år, fornsvenska nat ok ār (eller nat eller dagher ok iamlangi); uttryck beroende därpå, att den dag icke medräknades, då den händelse inträffat som utgjorde utgångspunkten för beräkningen. I de gamla tyska lagarna kom jâr und tach att beteckna en frist icke av ett år + en dag, utan av ett år, sex veckor o. tre dagar, dvs., utom året, den förr vanliga fjortondagarsfristen tredubblad + de vanliga tilläggen av en dag (alltså tre dagar); härifrån i danska lagar o. även i den svenska Bjärkö-rätten. — År ut och år in, motsvarande i danska, nyhögtyska o. engelska — Århundrade, Isogæus o. 1700: 'i the förra årshundrad', Triewald 1728: åhrahundrade, Fernow 1779 med flera: århundra = danska aarhundred, efter nyhögtyska jahrhundert (1660-t.). — Årtionde, Atterbom 1807 (ej hos Weste 1807), jämför det sällsynta danska aarti, efter nyhögtyska jahrzehnt (Schiller osv.). — Årtusende, 1794: årtusen (i översättningslån) = Weste 1807; Atterbom 1807: årtusenden, efter nyhögtyska jahrtausend (1750-t.). — Jämför äras, äring.