Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder skava?
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Hur används ordet skava?
Grenager kan å sin sida sätta den trubbiga sidan till och skava fram vibrerande motstånd.
De läckra boots som passar Camilla Läckberg lär skava på Leif GW Persson.
Med andra ord är det bråttom att skava av navelsträngen.
Han är den vinnartyp som Hamrén efterlyser och får nu chansen att gnugga och skava i en defensiv mittfältsroll.
Janet kunde inte riktigt fatta att det var sant när hon såg henne ligga och skava mot piren.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
skava i ordbok från 1870
Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.
Historik för skava
- skava - fornsvenska (imperfekt sköf) = fornisländska o. fornnorska skafa danska skave, gotiska skaban, medellågtyska schaven, fornhögtyska scaban (nyhögtyska schaben), anglosaxiska scafan (engelska shave), sannolikast av urindoeuropeiska roten skabh i latin scabere, skava, skrapa, scaber, skrovlig, fornslaviska skobli, skavjärn, litauiska skabii, skabéti, skära, hugga, som dock även kunna utgå från urindoeuropeiska skab. En parallellrot till skab i skapa o. skåp i forngrekiska skdptö, gräver, dit, formellt sett, även skava kunde föras. - Härtill bland annat svenska dialekt skavi, -a, skavjärn, fornsvenska skavi m., medellågtyska schave f., fornhögtyska scaba (nyhögtyska schabe), norska skavi m. detsamma - Jämför skabb, skavel, skovor o. skåp (slutet).
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Liknande ord till skava
skava i sammansättningar
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Inget namn
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs skava?
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att skava | att skavas |
| nutid | skaver | skavs |
| dåtid | skavde | skavdes |
| supinum | har|hade skavt | har|hade skavts |
| imperativ | skav | |
| particip | ||
| presens | skavande | |
| perfekt | en skavd ett skavt den|det|de skavda | |