Synonymer till sur

• 0. som innehåller syra;
     som smakar surt, skämd: sur mjölk;
     fuktig (o. illaluktande);
     på dåligt humör: varför är du så s.?;
     det känns surt jag är besviken;
     göra livet surt för någon ställa till obehag || -t;
     -are

Uttryck med betydelsen sur

• ha en gås oplockad

  Betydelse: Vara osams med någon angående något

  Exempel: "Artisten hade en gås oplockad med recensenten"

• Hänga läpp

  Betydelse: Sura; vara ledsen

  Exempel: "Hänga inte läpp, allt kommer att ordna sig"

• vakna på fel sida

  Betydelse: Vakna och vara på dåligt humör

  Exempel: "Det verkar som om hon har vaknat på fel sida idag"

• Vara på dåligt humör

  Betydelse: Vara sur/vresig

  Exempel: "Chefen var på osedvanligt dåligt humör"

• Vara på krigsstigen

  Betydelse: Vara irriterad, arg över något

  Exempel: "Det var värst vad han var på krigsstigen idag!"

1. Ändå vet vi att ett sådant beteende leder till en sur eftersmak när fuktskadorna kommer eller hissarna slutar fungera.

2. Jag hade glömt kvar handduken i väskan flera dagar, så den var riktigt sur och illaluktande när jag tog upp den.

3. Är du fortfarande sur för att du hamnade i helvetet?

   Dottern var riktigt sur för att hon inte fick åka till USA.

   Jamen det är väl klart att en sur gammal gubbe med noll koll på längdskidåkning ska få ha åsikter om Anna Haags kropp.

   Men när jag kommer fram till diket som jag var säker på att jag lagt bananen och ser att det inte finns någon banan där ville jag nästan gråta för jag hade sett fram emot bananen så mycket samt att jag var så besviken på min löptur och sur för att jag fortfarande var toanödig.

   På så sätt så slipper jag bli sur om det skulle hända att jag inte kan genomföra passet.

   Men när min man kommer hem förändras jag och blir sur och tillknäppt.

• Betydelse: Som innehåller någon syra och till följe deraf haren egendomlig, stickande smak, motsatsen till Söt.

  Synonymer: bitter, besk, amper, sträv, krisk, skarp, stickande, frän, härsk

1. sur, fornsvenska sur, sur, obehaglig, besvärlig (jämför äldre nysvenska bådhe i söto och suro O. Petri) = fornisländska o. fornnorska surr detsamma, norska sur, även: rå, fuktig (om jorden), danska sur, medellågtyska, fornhögtyska sur (nyhögtyska sauer), anglosaxiska sur (eng."sour), av urgermanska *sura-; besläktat med litauiska suras, salt, fornslaviska syru, rå, fuktig (av *sur-), alban, sure, urin. Från urgermanska språk: franska sur. För övrigt av oviss härledning. Om här ej två ord med olika ursprung sammansmält (varom nedan), kanske snarast på grund av den ofta uppträdande betydelse 'fuktig' (se nedan), med Falk-Torp, urspr, om syrlig fuktighet o. sålunda även besläktat med sanskrit sura-, somasaft, och så vidare o. med de under sörja anförda orden, till en grundrot sn i suga (jämför latin sucus, saft, osv.). Betyd, 'fuktig' uppträder i t. ex. svenska sur jord, ved, sura kol (jämför under surkål nedan), med motsvarande i danska eller norska, jämför nyhögtyska satirer boden, ävensom i surögd, med rinnande ögon (jämför fornsvenska surblinder detsamma) =. norska sur0gd9 jämför fornisländska o. fornnorska såreygr = anglosaxiska suriege, fornhögtyska särougi osv.; svenska har även sur b en t, om ben med öppna sår. Enligt Persson Wurzelerw. s. 8, 134 f. utgår däremot sur i denna betydelse från ett urgermanska adjektiv *sura-, drypande och dylikt, med för övrigt den här angivna härledningen, medan sur om smak förbindes med forngrekiska xyrös, skarp, varmed ordet även av andra sammanställts (i så fall med en betyd.-utveckling analog med den i bitter); alltså två etymologiskt skilda ord, en möjlighet som icke är sannolik, men kanske ej bör alldeles avvisas. - Uttr, se sur ut och dylikt, med avseende på sinnesstämning, t. ex. E. Lind-schöld: 'Seer surt och misslynt uth', motsvarande i danska o. nyhögtyska (jämför engelska surly}, syftar på ansiktsuttrycket, som erinrar om det, som framkallas av ett surt eller bittert ämne; jämför bitter. — Bita i det sura äpplet, 1610, jämför H. Bjelke 1588: 'moste Jagh nu biite ij etth hårth äple', motsvarande i danska, lågtyska, holländska o. nyhögtyska — Den sure, om djävulen, i dialekt även suren (suern), i anslutning till den redan i fornsvenska [uppträdande betydelse 'obehaglig' o. d.; jämför i samma betydelse den fule, den lede, den onde, hinhåle (se hin), raggen, s ty gg en, äldre nysvenska ljoten (se lyte), svenska dialekt han grå m. fi. — Surbrunn, gammal beteckning för hälsobrunn, ännu i Berlins Läseb. i Natuii. 1854 o. kvar i t. ex. Surbrunnsgatan i Göteborg o. i förkortningen Surn, jämför C. F. Dahlgren 1: 302: 'Sörping, ock kallad Suren', folklig benämning på Söderköping; motsvarande nyhögtyska sauerbrunnen. — Surdeg, om något föråldrat eller dåligt, t. ex. i 'ha mycket kvar av den gamla surdegen', efter bibeln, t. ex. Matt. 16: 6: 'Ser till, och förvarer eder för de Phariseers och Sadduceers surdeg' eller l Kor. 5: 7: 'Benser fördenskull ut den gamla surdegen'. — Surkål, Kokeb. 1650. I uttryck tålamod övervinner surkål en översättning av nyhögtyska geduld uberwindet sauerkraut eller sauer-kohl, vilket senare anses som ursprungligast o. bero på missförstånd eller skämtsam förvridning av sauré kohlen, dvs. sura (våta, fuktiga) kol; dock osäkert: dylika talesätt äro i nyhögtyska vanliga även om en del andra maträtter (holzäpfel, sau-erkäse, staudenkraut osv.). — Surmulen, Verelius 1681 (-mulin jämför Columbus 1669: surmulnom dativ plural, Schroderus Com. 1640: surmulot, Lucidor med flera: m ult; jämte verbet sur mula Bren-ner 1723 och så vidare = danska surmule, från medellågtyska surmulen, i yngre nysvenska, t. ex. V. Rydberg, Sydsvensk Dagbl. med flera, dock möjligen nybildning till sur mulen; jämför holländska zuurmuil, sur uppsyn: till mule (se för övrigt detta ord slutet); nu folketymologiskt anslutet till mulen, såsom för övrigt redan Lind 1749, som upptager ordet under mulen. — Jämför sammelsurium o. syra.