Synonymer till salt

• 1. (vanligen) koksalt, bordssalt (kem. natriumklorid);
     kemiskt ämne som direkt kan uppdelas i joner;
     (bildlig betydelse) någon eller något som livar upp, sätter 'sting': hon är ett salt i debatten;
     attiskt salt se attisk;
     strö salt i sår göra något som redan är illa ännu värre;
     ta med en nypa salt se nypa 2 || -et;
     -er
  2. som innehåller eller smakar av salt;
     (bildlig betydelse) tuff, fräck: en salt tjej || neutr. =;
     -are

Uttryck som innehåller salt

• Strö salt i sår

  Betydelse: Göra något värre; få något att kännas värre för någon

  Exempel: "Norrmännen strödde salt i såren efter skidstafetten genom att gratulera Sverige till silvermedaljen"

• Ta med en nypa salt

  Betydelse: Inte tro oreserverat på något

  Exempel: "allt han säger ska tas med en nypa salt"

• Ta något med en nypa salt

  Betydelse: Inte tro okritiskt på något

  Exempel: "Jag tror att man ska ta det han säger med en nypa salt"

adj.

1. Vi beställde in en fiskrätt som tyvärr var alldeles för salt.

1. salt = fornsvenska, fornisländska o. fornnorska, danska, gotiska, fornsaxiska = fornhögtyska, nyhögtyska salz, anglosaxiska sealt (engelska salt); besläktat med latin sāl (genitiv salis), forngrekiska (h)áls m., salt, f.: hav, forniriska salann, salt, fornslaviska solĭ, lett. sāls (av sālis) och så vidare (i alla urindoeuropeiska språkfamiljer, även i tokariskan, utom i den ariska, som för övrigt saknar varje beteckning för 'salt'). Jämför litauiska saldùs, fornslaviska sladŭkŭ, söt; med avljudsformerna sylt, sylta; betyd.-växlingen möjligen beroende därpå att samma ämne kan framkalla olika smak på olika ställen av smakorganerna; eller också 'salt' > välsmakande' > 'söt'; jämför samma betyd.-skiftning under amper o. söt. — Enligt J. Schmidt Pluralbild, s. 182 av en urindoeuropeiska böjning nomin. *sāld o. *sali-, genitiv *salnés; enligt Kretschmer Einl. s. 208 n. 2 även *salu- (jämför forngrekiska (h)ctlykós, saltaktig). — I de nordiska fornspr. betyder salt även 'hav', jämför svenska (poetiskt) Väster- o. Östersaltet om Atlanten o. Östersjön. — Inte förtjäna saltet i maten (i kålen), motsvarande i danska o. nyhögtyska — Som salt i surt öga, t. ex. Agneta Horn o. 1657, Grubb 1678; jämför danska som en knyttet næve til et blaat øje. — Attiskt salt, fint satiriskt skämt, Dalin 1736, med motsvarande i danska, nyhögtyska, engelska, franska, jämför latin lepore tinctos attico sales narrat Martialis; bildlig användning av salt med syftning på atenarnas sätt att uttrycka sig. Jämför bibeln, 1 Col. 4: 6: 'Edart tal ware alltid ljufligit, och med salt förmängdt, att I weten, huru I skolen swara hwarjom och enom'. — Härtill adjektiv salt, fornsvenska salter, allm. urgermanska (dock ej i got.; i nyhögtyska nu blott poet.: salz; annars salzig); o. verbet salta = fornsvenska = danska salte, gotiska saltan, fornhögtyska salzan (nyhögtyska salzen), engelska salt och så vidare, ursprungligen reduplicerat verb = latin sallere (av *sald-), jämför forniriska saillim, saltar (av *sald- eller *saln-; kanske dock från latin) — Se för övrigt sallat, salmiak, salpeter, soda, sås, sälta, sälting. — Saltser, -sir, dialektord, saltkar = norska salisære, från medellågtyska salzêr, av medellatin salsarium (jämför franska saucière, såsskål); med förminskningsord: medellågtyska salzirken, varifrån äldre danska sal(t)sirken, bornholm. saltsirken; jämför även äldre nyhögtyska dialekt salzzierlein.