Synonymer till tak

• 0. (utsidan eller insidan av) den översta skyddande delen av en byggnad, ett rum, ett fordon eller dylikt;
     (bildlig betydelse) övre begränsning: lånetak;
     utan tak över huvudet utan bostad;
     glädjen stod högt i tak alla (närvarande) var mycket glada;
     gå i taket (bildlig betydelse) bli rasande, explodera (av ilska) || -et;
     pl. =, best. pl. -en

Uttryck som innehåller tak

• Glädjen står högt i tak

  Betydelse: Man är glad; stämningen är uppsluppen

  Exempel: "Glädjen stod högt i tak på 40-årsfesten"

• Gå i taket

  Betydelse: Gå, tak

  Exempel: "Föräldrarna gick i taket när de fick veta att sonen hade skolkat"

• Högt i tak

  Betydelse: En plats där alla är fria att säga sin mening

  Exempel: "För oss är det viktigt att det är högt i tak och att ingen är rädd för att yttra sig"

• Ingen fara på taket

  Betydelse: Ingen fara

  Exempel: "Jag fick punktering men det var ingen fara på taket eftersom jag nästan var hemma"

• Kors i taket

  Betydelse: Uttryck för överraskning

  Exempel: "Kors i taket, vi vann!"

• Slå klackarna i taket

  Betydelse: Festa rejält

  Exempel: "Ikväll ska vi slå klackarna i taket"

0. Stora fönster i väggar och tak gav ljus åt arbetarna.

   Det finns en rund hiss utan tak som transporterar besökare med gångsvårigheter både upp och ner.

   Nicole har just klättrat ner från den tunga Scanialastbilens tak där hon på fotograf Jonatan Stålhös uppmaning intagit en danspose som skulle kunna vara ur vilken Hollywoodfilm som helst.

   Räddningstjänsten fick klippa upp bilens tak för att få ut de två personerna ur bilen.

   Dansen på Polketten var dock under tak och lockade en del efter kaffet och tårtan.

1. tak, fornsvenska, fornisländska o. fornnorska þak = danska tag, medellågtyska dak, fornhögtyska dah (nyhögtyska dach), anglosaxiska þæc (engelska thack, halmtak, jämför thatch, som rönt inverkan av verbet þeccan), av urgermanska *þaka- = urindoeuropeiska (s)togo-, nära besläktat med latin toga, klädnad, forniriska tuige, täcke (*tog-iā), i avljudsförh. till litauiska stógas, tak (*stōg-), o. till forngrekiska stégos n., tak, hus; till urindoeuropeiska roten (s)teg i latin tego, täcker, vartill såsom ursprungligen part. pf. tectum, tak; se för övrigt täcka, täcke o. däck samt jämför tjock. — Taklök, Sempervivum tectorum, Tillandz 1683 = norska taklauk; i nyisländska, danska, fornhögtyska, nyhögtyska, engelska o. även i svenska 'huslök' (nyisländska húslaukr osv.). Växten, som till Sverige införts utifrån, men nu förekommer i vilt tillstånd, har med sina röda blommor o. sitt egendomliga utseende spelat en stor roll i folktron o. planterats på tak (såsom stundom ännu) till skydd mot blixten. Detta bruk, som uppkommit i södern, där växten uppträder vild, omtalas redan av Dioskorides (1:sta årh. e. Kr.) o. påbjöds av Karl den store. Härom erinrar svenska dialekt toreskägg i samma betydelse, motsvarande nyhögtyska donnerbart, -lauch, engelska thunderplant, det romanska Jovis barba (franska joubarbe, spanska jusbarba, italienska barba del Giove). Ansågs även skydda mot brandsår o. häxor. Också överflyttat på Sedum telephium, Franckenius 1638, 1659 och så vidare ('gemen', 'vild'). — Takskägg, 1746, Möller 1755, till skägg i bildlig användning (jämför skägg om den del av yxan som omsluter skaftet nedtill). Om en urgammal urgermanska beteckning för 'takskägg' se under ufs. — Takstol, Cronstedt 1740 = danska tagstol, efter nyhögtyska dachstuhl, till stol i den gamla betydelse 'ställning'; jämför under stol o. vävstol.