ros

Visar resultat för ros, menade du ro?

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Uppslagsordet kan endast innehålla bokstäver, mellanslag och bindestreck. Max 75 tecken.

Max 150 tecken.

Genom att fylla i din e-postadress godkänner du att den sparas hos oss. Läs mer i vår Integritetspolicy

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder ros?

Uttryck och ordspråk relaterade till ros

Uttryck som innehåller ros

  • Ha rosor på kinderna

    Betydelse: Vara röd om kinderna och se frisk och kry ut

    Exempel: Hon hade rosor på kinderna efter vinterpromenaden

  • Ingen ros utan törnen

    Betydelse: Det finns inget som är fullständigt positivt

    Exempel: Jobbet är bra men kontoret är fult, men ingen ros utan törnen

  • ris och ros

    Betydelse: Både kritik och beröm

    Exempel: Det blev både ris och ros för hans nya roman

  • Se allt i rosenrött

    Betydelse: Bara se det som är bra

    Exempel: Det kan vara både en styrka och en svaghet att se allt i rosenrött

Hur används ordet ros?

  1. Förslaget får både ris och ros av politiker och näringslivsföreträdare.

    Pia Sundhage gav Öqvist både ris och ros efter matchen.

    Själv får Schyman ris och ros av både sympatisörer och motståndare.

    Ett par av regeringspartierna gav Smeedgard ros för att han sätter fingret på den viktiga lönekonkurrensen.

    Men enligt den enkät som SL genomförde i höstas och som SvD nu tagit del av finns det både ris och ros med det nya systemet.

  1. Förra året döpte jag en ros till Maybe Mia.

    Han bockar framför statyn och lägger en ros precis som kyrkklockan slår.

    Det är en oerhört rikblommande och kraftigt växande ros med vita doftande blommor.

  1. Jag är rätt säker på att mina utslag är någon form av ros och ska till vårdcentralen nu i eftermiddag för att få dem undersökta.

ros i ordbok från 1870

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Historik för ros

  1. 1. ros (blomma), i vissa svenska dialekt o. äldre nysvenska med betydelse 'blomma i allm.', stundom ros(s)a, fornsvenska rōs (plural -er), rōsa (plural -or) = senisländska rós(a), danska ros, medellågtyska rôse, fornhögtyska rôsa (nyhögtyska rose), anglosaxiska rose (engelska =); liksom flera andra odlade prydnadsväxter från romarna (jämför t. ex. lilja, viol): av latin rosa (kyrkolat. rōsa), varav franska rose; väl lån från forngrekiska ródon (om de omstridda ljudförhållandena se Walde s. 658), eoliska bródon (av *u̯rodon), hos Homerus blott i adjektiv rodóeis o. i sammansättning, t. ex. rodo-dák-tylos, rosenfingrad (jämför oleander). Enligt allmänt antagande ytterst lån från iranskt område, där växten snarast utvecklats till praktblomma: fpers. *varda- npers. gul, jämför namnet på diktsamlingen Gulistan), varav armen. vard; för övrigt av somliga betraktat som rotbesläktat med latin rādix o. rot; av andra (Schulze m. fl.), med större skäl, med anglosaxiska word, tornbuske (norska ōr, vinbärsbuske med mera, bör nog däremot avskiljas). Jämför vindros o. ros 2. — Icke dansa på rosor, t. ex. Chronander 1647, motsvarande i danska, efter nyhögtyska nicht auf rosen gebetlet sein o. latin jacre in rosa, egentligen: ligga på rosor, med syftning på de med rosenblad fyllda bäddarna. — Rosende (i folkvisestil o. d.), fornsvenska rosene bladh, rosane kindher osv.; väl huvudsakligen från böjda former av medelhögtyska adjektiv rôsin, rosig, dels möjligen också från genitiv plural (av substantiv) *rosene, av den fornsax. ändelsen -ono. Jämför Kock Sverige ljudhist. 4: 40. I äldre nysvenska även som förstärkningsord, t. ex. Prytz 1622: 'så rosene pricken'; kvar i nysvenska rosenrasande. — Rosen-, från genitiv singular plural av medellågtyska rôse. Hit höra bland annat en del svenska ortnamn såsom Rosendal med motsvarande redan under 1400-t. — Rosengård, nu blott poet., under 1500-1600-t. i betydelse 'blomsterträdgård', fornsvenska rosengardher detsamma, från medellågtyska rôsengarde; jämför fornsvenska krydda- o. yrtagardher. — Rosenkrans, radband, fornsvenska rosenkranz, från medellågtyska o. ty.; jämför medellatin rōsarium (franska rosaire osv.); införd på 1200-t; kulorna skola ursprungligen ha pressats av rosor. — Rosett, Konst o. Nyh. Magas. 1818, i sammansättning tidigare, t. ex. G. F. Gyllenborg 1762: Rosett-Peruk; av franska rosette, egentligen förminskningsord till rose, alltså: liten ros. — Ett stort antal av de synnerligen många familjenamnen på Ros(en)- liksom av dem på Lil(l)ie(n)-, Lil(l)je(n)- ha för sin uppkomst att tacka den stora popularitet, som sedan forna tider rosen o. liljan åtnjutit, väl betygad bland annat från våra folkvisor, jämför bland annat de där förekommande sammansättning rosenlund, liljekvist, liljerot och så vidare Detsamma gäller också om den i familjenamn så allmänna linden, folkvisans populäraste träd. I vissa fall dock av annat ursprung; se Rosenblad.
  2. 2. ros, rosfeber, erysipelas t. ex. Erik XIV 1569, A. Oxenstierna: rosen = äldre danska rose, danska rosen, från nyhögtyska rose 1600-t. = holländska roose; samma ord som föregående, efter det röda hudutslaget; jämför nyhögtyska rotlauf detsamma — I fornisländska o. fornnorska ámusótt, nyisländska även áma, motsvarande anglosaxiska óman plural detsamma (se åma). — Förr även kallad S. Antonii eld, Antonius eld, med motsvarande i norska dialekt (Antonseld), nyhögtyska o. engelska, efter medellatin ignis Sancti Antonii (ursprungligen närmast om dragsjuka, ergotismus); efter den helige Antonius, som åkallades för sjukdomens botande.
  3. 3. ros, lovord = fornsvenska, danska, jämte verbet rosa = fornsvenska: prisa, skryta = fornisländska o. fornnorska hrósa, danska rose; en s-bildning till urgermanska roten hrō i fornisländska o. fornnorska hróðr m., berömmelse = anglosaxiska hróðor, tröst, glädje (av urgermanska *hrō-þra-), anglosaxiska hréð, ära, seger, gotiska hrôþeigs, segerrik (av urgermanska *hrōþi-), fornsaxiska hrôm, beröm, ära, fornhögtyska hruom, rop, pris, ära, skryt (nyhögtyska ruhm), vartill berömma; rotbesläktat med ropa o. kanske avlägset besläktat med sanskrit kīrtíṣ, berömmelse med mera Se för övrigt Robert, Rudolf, Rolf, Rutger. Grundbetydelse är 'rop o. d.'; jämför svenska vara i ropet. — Rosa marknaden 1547 osv.

Rösta på användares bidrag

Är “rop” en bra synonym till ordet auktionsbud?
//

Namn relaterade till ros

  • Rosa
  • Rosita

Hur böjs ros?

substantivDefinition: törnros
singularplural
obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
nominativen rosrosenrosorrosorna
genitiven rosrosensrosorsrosornas
substantivDefinition: hudutslag
singular
obestämd formbestämd form
nominativen rosrosen
genitiven rosrosens
substantivDefinition: lovord
singular
obestämd formbestämd form
nominativett rosroset
genitivett rosrosets
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Dagens namnsdag

Ellen

Dansk form av namnet Elin, från det grekiska namnet Helena: *fackla*. Även en engelsk variant av det grekiska namnet Eleonora: *barmhärtig*.

Lena

Svensk variant av det hebreiska namnet Magdalena, *kvinna från Magdala*, och det grekiska namnet Helena, *fackla*.

Relaterade namn: Lene, Lenita

Populärt nu

Uppdateras om 30s
Dagens uttryck
Föra oväsen

Väsnas

Måste ni föra sådant oväsen?

Här hittar du alla uttryck och idiomLäs mer om dagens uttryck
Dagens ord
Rättesnöre

Vad betyder Rättesnöre?

Synonymer till Rättesnöre

  1. vägledning, förebild, norm, moralregel, regel, ledfyr, direktiv, grundsats, kanon, katekes, kodex, korrektiv, lagsamling, ledning, ledstjärna, mönster, tumregel
Läs mer
Alla våra spel
Se mer

Sökord

Spela nu

Fubuki®

Spela nu

Sudoku

Spela nu

Ordjakten

Spela nu