vall

Synonymer till vall

bank, fördämning, damm, barriär, upphöjning; skans, befästningsverk, mur
betesmark, hage, gräsmark, klövervall; bete; gå i vall beta; gå i vall med valla, vakta

Användarnas bidrag

synonymer

driva, äng, försvarshöjd

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder vall?

1. upphöjning på marken av jord, grus eller dylikt: banvall, fästningsvall;
  annan liknande upphöjning: tandvall;
  kant på biljardbord som klotet studsar mot;
  (bildlig betydelse, speciellt i sammansättningar) något svårgenomträngligt: ljudvallen (se detta ord), sexvallen (motstånd mot öppna sexualskildringar) || -en;
  -ar
1. gräsmark för slåtter och bete;
  driva boskap i vall ut på bete;
  gå i vall valla, vakta boskap || -en;
  -ar

Hur används ordet vall?

Huset låg skyddat bakom en vall mot havet.
Staden kom att skyddas av en vall och en vallgrav.
En åker där vallväxter odlas till slåtter eller bete kallas vall.
Nu är det dags att gå i vall med boskapen.

Sverige behöver ta en poäng på Örjans vall för att säkra segern i grupp A.
Men uddlösheten och bristen på kreativa lösningar fick ofta publiken på Örjans vall att sucka.
Halmstad gjorde sitt sista framträdande som allsvenskt lag på Örjans vall för den här gången.

vall i ordbok från 1870

Betydelse: Gräsbeväxt mark; äfven jemn mark.
Synonymer: grund, botten, mark, golf

Historik för vall

1. vall, gräsbevuxen mark (i bland annat gräs-, hård-, ängsvall), jämn mark (jämför kyrkvall), fornsvenska valler, valder (a- o. u-stamsböjn.), fält, mark, säter = fornisländska o. fornnorska vǫllr (plural vellir), danska vold, voll, samma ord som fornsaxiska, fornhögtyska, nyhögtyska wald, skog (jämför valthorn), anglosaxiska, engelska weald detsamma, engelska wold, slätt och dylikt, av urgermanska *walþu- (*walðu-); av ovisst ursprung: av Solmsen KZ 42: 214 n. 4 (med litter.) ställt till fornslaviska vlatĭ, hår (av *u̯olti-), forniriska folt detsamma (av *u̯olto-), forngrekiska lásios, trädbevuxen med mera (av *u̯l̥ti-; se det dock sannolikt ej besläktat lund), osv.; enligt andra till sanskrit vāṭa- (av -lt-), vāṭi-, trädgård, park; för övrigt blott ännu osäkrare antaganden. Till betyd.-växlingen jämför under lund. Se även följ.
2. vall i gå, köra (i) vall (ett liknande uttryck hos P. Brahe 1581), jämte valla, driva boskap i vall, vakta betande boskap, t. e. 1658; till vall 1 i betydelse 'ängsvall' o. d.
3. vall, förskansning, skydd mot vatten, kust, strand (t. ex. svenska vallens höjning), fornsvenska vall = danska vold, i betydelse 'kust' val, från medellågtyska wal (genitiv walles) eller, i betydelse 'kust', från lågtyska eller holländska = fornsaxiska wal, mur, klippvägg, medelhögtyska wal, fästningsvall, ringmur (nyhögtyska wall), anglosaxiska weall (engelska wall, vägg); gammalt lån från latin vallum, förskansning, pålverk, väl kollekt. till vallus, påle, antagl. rotbesläktat med svenska dialekt val, rund, käpp, fornisländska o. fornnorska vǫlr och så vidare (se val 1).