Synonymer till lik

• 1. död kropp: liket av eller efter någon;
     lik i lasten (bildlig betydelse) besvärande (historisk) omständighet || -et;
     pl. =, best. pl. -en
• 2. (tåg eller dylikt i) kant på segel || -et;
     pl. =, best. pl. -en
• 3. som har (nästan) samma egenskaper som, som påminner om: han är lik sin far;
     (om porträtt och dylikt) som är trogen originalet: fotot är mycket likt;
     han är sig lik oförändrad;
     det är just likt dig! precis vad man kunde vänta sig || -t

Uttryck med betydelsen lik

• Brås på

  Betydelse: Vara lik en släkting

  Exempel: "Folk sa ofta att han bråddes på sin far"

• de jordiska kvarlevorna

  Betydelse: En död människokropp

  Exempel: "Hans jordiska kvarlevor fördes hem till de anhöriga i hemlandet"

• på kornet

  Betydelse: på pricken lik

  Exempel: "Imitationen var på kornet"

• Vara någon upp i dagen

  Betydelse: Vara väldigt lik en förälder eller släkting

  Exempel: "Han är sin pappa upp i dagen"

adj.

1. Portugal fick också en fruktad katolsk inkvisition lik den spanska.

   Maffia lik den i Södertälje har vuxit fram i Botkyrka.

   Men eftersom flaggan är förvillande lik den flagga som används av den förbjudna separatiströrelsen RMS greps de och fick tillbringa natten i polisens förvar innan missförståndet kunde redas ut.

• Betydelse: Som har nästan samma beskaffenhet, egenskaper eller utseende som en annan person eller sak.

  Synonymer: snarlik, jämlik, likadan, samma, enahanda, likartad, likformig

1. 1. lik = fornsvenska līk, skepnad, utseende, lik = fornisländska o. fornnorska lík detsamma, danska lig, lik, gotiska leik, lekamen, kött, lik, fornsaxiska lîk, fornhögtyska lîh (nyhögtyska leiche av fornhögtyska lîhhi f.), anglosaxiska líc, av urgermanska *līka-. Omstritt. Enligt somliga till en urindoeuropeiska rot lig, bilda, forma, växelform till lik i fornslaviska ličiti, bilda, serb. na lik, lik, och så vidare Se för övrigt litteraturen hos Falk-Torp s. 1508. Jämför lekamen, likstol, liktorn, -lig o. adjektiv lik, ävensom under spetälsk. — Äldre nysvenska likmadk, -matk, fornsvenska līkmadhker, egentligen: likmask, är en forntida benämning på kräftan o. likn. sjukdomar.
2. 2. lik, sjöt., smal tross som fastsys längs ett segels ytterkanter, t. ex. Dahlman 1765 = fornisländska o. fornnorska lík, danska lig, medellågtyska lîk, holländska lijk, engelska leech, leach. Samtliga möjligen lånade från medellågtyska (resp. holl.). Besläktat med alban. l'ide med mera, band, Lidén Upps.-stud. s. 88; till latin ligāre, binda (se legera).
3. 3. lik, adjektiv, fornsvenska līker, även: rättvis, sannolik, lämplig = fornisländska o. fornnorska (g)líkr, ungefär detsamma, danska lig, lik, gotiska galeiks, fornsaxiska gelîk, fornhögtyska galîh, gelîh (nyhögtyska gleich), anglosaxiska gelíc (engelska like); av urgermanska *ga-līka-; jämför slik. Omstritt. Vanligast o. väl med rätta tolkat som betydande 'som har samma form eller kropp som', alltså till lik 1 i äldre betydelse Av andra fört tillsammans med litauiska lýgus, lik. Litteratur Falk-Torp s. 1508. — Härtill adverb lika = fornsvenska = fornisländska o. fornnorska líka, danska lige, medellågtyska like, anglosaxiska líce, av urgermanska *līkō. Jämför verbet lika, substantiv like, verbet likna. — Likgiltig = danska ligegyldig, från nyhögtyska gleichgültig, till gelten = gälla 3; jämför giltig. Ordet förekommer i betydelse 'lika gällande' 1735; i betydelse 'lika nöjd' och dylikt först mot slutet av 1700-t., t. ex. Kellgren; ännu ej hos Sahlstedt 1773. Lind 1749 översätter nyhögtyska gleichgültig med 'lika nöjd'; hans översättning 'likgiltighet' av gleichgültigkeit åsyftar säkerligen ej den moderna betydelse — Likmätig, se -mätig. — Likställig, svensk nybildning, o. 1765, vanligen på 1790-t.; anses vågat av förslagsställaren Gagnerus 1770-t., ej hos Sahlstedt 1773, men hos Weste 1807. — Likväl, fornsvenska līko-, līkavæl = norsk-danska, äldre danska ligevel, från medellågtyska lîkewol = nyhögtyska gleichwohl. Härav sammandragningen lell, läll i svenska dialekt, som under 1600-t. stod högre på rangskalan än nu, men aldrig egentligen trängde till normalprosan; jämför exemplen hos författare 1600-t:s svenska s. 94; även använt t. ex. av Karl XII i brev.