Synonymer till

subst.

  1. rundhult, tvärstång, råhult

verb

  1. se råda

Användarnas bidrag

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Uppslagsordet kan endast innehålla bokstäver, mellanslag och bindestreck. Max 75 tecken.

Max 150 tecken.

Genom att fylla i din e-postadress godkänner du att den sparas hos oss. Läs mer i vår Integritetspolicy

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder ?

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Uttryck och ordspråk relaterade till

Uttryck som innehåller

  • Inte för

    Betydelse: Inte kunna hållas ansvarig för

    Exempel: Han rår inte för det

  • och rör

    Betydelse: Gränsmarkering mellan ägor, marker; bildligt om gräns

    Exempel: Bonden hävdade att slåttermarken låg inom hans rå och rör

  • sig själv

    Betydelse: Sköta sig själv

    Exempel: Oroa dig inte för mig, jag rår mig själv

Uttryck med betydelsen

  • råda över sig själv

    Betydelse: Bestämma över sig själv

    Exempel: Han hade bott ensam länge och vant sig vid att råda över sig själv

Hur används ordet ?

  1. Men den är också realism med blottade tänder och omöjliga val.

    Själv säger han att han föredrar rockabilly.

  2. Inte heller regerade han särskilt ofta med våldsmakt på det sätt hans förebild Fidel Castro gör på Kuba.

    Stämningen är en sällsynt hårt polariserad kombination av och hjärtlig.

    Min största önskan när jag var liten var att stöta på ett eller kanske en älva ute i skogen bakom stugan.

  3. När vi kommer fram till stugan är den och kall så vi tänder en brasa i eldstaden och kurar ihop oss framför den.

  4. Det är en åsikt som inte grundar sig i fakta eller kunskap och du borde inte lyssna till dem som uttrycker den.

  5. Flera av advokaterna påpekar att gänget hade en jargong.

  6. Jag fick se till skeppets och för mig som aldrig varit till sjöss förut var det en riktigt spännande uppgift.

  7. Alla här i byn vet bättre än att gå inom Jonssons och rör.

  8. Måtte jag att springa en kilometer till.

  9. Djungelns lag kommer alltid att här på skolgården.

  10. Han kan inte för sin blyghet.

  11. Jag kommer inte med att tjafsa mer med honom så det är lika bra att jag ger upp nu.

  12. Jag längtar tills du kommer hit och vi äntligen får om varandra.

  13. Den som var närmast att på norrmannen var Mattias Ekström.

    Klimatförändringarna blir omöjliga att på utan att de två utsläppsgiganterna anstränger sig.

    Har vi en bra dag ska det mycket till om de ska på oss.

    Vi har stenkoll på hur man bantar ner indiska tempelelefanter till matchvikt men vår egen övervikt verkar vi inte kunna på.

verb

  1. Jag fattar vart han vill komma men jag tänker då inte honom att begå något brott.

subst.

  1. Jägaren skjuter ett som visar sig vara dräktigt.

Historik för

  1. 1. , adjektiv, fornsvenska rā(r), rå, fuktig (t. ex. om hudar; jämför råm[m]e), okokt = fornisländska o. fornnorska hrár, fornsaxiska hrâ, fornhögtyska , rawêr (nyhögtyska roh), anglosaxiska hrǽw, hréaw (engelska raw), av urgermanska *hrǣwa-, *hrawa- (jämför det gamla finska lånordet raaka, rå) = urindoeuropeiska *krē̆u̯o-, jämför sanskrit kravíṣ, rått kött, forngrekiska kréas (urindoeuropeiska kreu̯əs), kött (jämför kreosot), latin cruor (väl av *kreu̯os), blod, forniriska crú (urindoeuropeiska *krovo-), litauiska kraũjas och så vidare, till en urindoeuropeiska rot kreu̯ med betydelse 'stelna, bli hård'. Om en utvidgad form krus = urgermanska hrus se kristall o. rysa; om ett krup se ruva 1, om ett krut se ryl. — Betydelse 'rå' om sätt, seder och dylikt härstammar från nyhögtyska Jämför råm(m)e. — Råmjölk, yngre fornsvenska rāmiölk (-y-) Cod. Ups. G 20 s. 124 = norska raamjølk, danska raamelk, jämför engelska raw-milk i betydelse 'oskummad mjölk'; nog till rå. Likheten med litauiska krẽkenà, råmjölk, som skulle häntyda på ett urgermanska *hrah-, är väl sålunda tillfällig.
  2. 2. , sjöt, fornsvenska f. (m., n.), stång, rå = fornisländska o. fornnorska , danska raa, medellågtyska , medelhögtyska, nyhögtyska rahe, av urgermanska *rahō (jämför det gamla finska lånordet raaka, stång, rå); med Vernersk växling i svenska dialekt raga, långt, smalt rotskott ~ *rǣᵹ-(?) i norska raage m., smal stång; väl till medelhögtyska rach, ræ̂he, styv (vartill även nyhögtyska ragen, resa sig i höjden; se ragla); jämför litauiska réklės, torkställning, o. räck. En nasalerad urgermanska form rang- föreligger enligt somliga i svenska dialekt rång, avhuggen trästam; dock mycket ovisst (se under rång). — Om parallellbildningar till en i-rot se under ria o. ragla (slutet). — Jämför följande o. rå 5.
  3. 3. , råmärke, fornsvenska = norska raa (från sv.?); samma ord som , stång (= rå 1); ofta ingående i ortnamn t. ex. Råby; jämför Rör-, Skäl-, Stav- o. Stångby, där de första lederna ha samma betydelse av 'råmärke'; se författare Ortnamn på -by s. 27 f. — Jämför Rabenius.
  4. 4. , rådjur, fornsvenska f. = fornisländska o. fornnorska , danska raa, motsvarande medellågtyska , fornhögtyska rêh n., rêho m. (nyhögtyska reh), anglosaxiska , ráha m. (engelska roe), av en urgermanska stam *raih-, väl till ett urindoeuropeiska färgadj. *roiko-, brokig, fläckig, grå, i t. ex. forniriska ríach detsamma Jämför Lidén Stud. s. 96, H. Petersson PRR 40: 101. Se även hanrej. — Härtill med grammatisk växling: fornhögtyska reia, råget, anglosaxiska rǽge, av urgermanska *raigiōn. Det likbetyd. nyhögtyska ricke, äldre re(c)he = holländska rekke har tolkats som en urgammal femininbildning, urgermanska *riᵹnī-, bildat som birn- i fornisländska o. fornnorska birna, björninna, eller dalm. ynn (*yrn), orrhöna (till orre); men är snarare en ung hypokoristisk ordskapelse, jämför nyhögtyska zicke (fornhögtyska zikkîn), get. — En sammansättning med detta ord o. lamm föreligger i familjen. Rålamb (se detta ord o. lamm).
  5. 5. , troll, oftast neutr., i dialekt vanligen femininum, Bureus Suml. o. 1600: rån best. f. sg.?, O. Rudbeck 1698: siöråner obest, f., skogzrånen väl best. f. = norska raa; ofta i sammansättning såsom skogs- (t. ex. Schroderus 1640), sjörå, i svenska dialekt även gårdsrå, tomte, norska fiskeraa osv.; ett speciellt nordiskt ord; jämför fornisländska o. fornnorska stafró o. danska fornisländska o. fornnorska halfrǽingi (tillnamn), halvtroll? På grund av biformen svenska dialekt råd, jämför rådande detsamma, har ordet av Lundgren Språkl. intyg om hedn. gudatro s. 23 med flera tolkats såsom (med förlorat -d) = fornisländska o. fornnorska ráð i ráð ok regin, gudamakter (= råd, jämför råda, härska o. d.); säkerligen med orätt: svenska dialekt råd beror på senare anslutning till råda eller bör etymologiskt skiljas från rå. Enligt E. Noreen 'vätte' och Pāoϛ hos Dio Cassius (Språkv. sällsk. i Upps. förhållande 1916-18) egentligen samma ord som rå, stång, med ungefär följande betyd.-utveckling: stång > stång använd som råmärke > *råmärkets skyddande ande > ande som är fast knuten vid en bestämd lokalitet. Gränsstenar o. -pålar voro bland annat hos germaner, romare o. greker av sakral natur o. ha mångenstädes dyrkats eller t. o. m. betraktats som gudaväsen. — Övergången till neutralt kön beror huvudsakligen på anslutning till troll, spöke o. d.
  6. 6. (bakverk), t. ex. 1642, 1658 (obest. plural råå); se gorå.
  7. 7. -rå, i norrländska ortnamn (Hls., Mdp., Ångerm.), t. ex. Gudmundrå, av fornsvenska Gudmundarādh (till genitiv singular av Gudmund), Nordingrå (fornsvenska Nordungaradh 1316, men Norungaradh 1314; antingen, därest sistn. form beror på skrivfel, 'deras »radh» som bo i norr', eller, om formen med -rd- beror på ombildning, 'deras som bo vid Nor eller noret', se nor, jämför med avseende på bildningen under -inge), Säbrå, av fornsvenska Siōbōrādh (egentl.: sjöboarnas r.), Vibyggerå, av fornsvenska Vibygioradh med mera (egentl.: vibyggarnas r., till fornsvenska vidher, skog, se ved, eller möjligen vi, hälgedom, se Vi), Ångerm. Väl till råd 1 i betydelse 'område'. Om andra förslagsmeningar beträffande härledningen av -rå se litter. hos G. Bucht Hedn. kult.-orter i mell. Norrl. s. 5.

Rösta på användares bidrag

Är rop en bra synonym till ordet auktionsbud?
//

Hur böjs ?

adjektivDefinition: okokt; råkall; grym; obildad; ohyfsad
positiven
ett rått
den|det|de råa
komparativen|ett|den|det|de råare
superlativär råast
den|det|de råaste
substantivDefinition: rundhult
singularplural
obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
nominativenrånrårrårna
genitiven råsrånsrårsrårnas
substantivDefinition: skogsrå; hona av rådjur
singularplural
obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
nominativettråetrånråna
genitivett råsråetsrånsrånas
substantivDefinition: gränslinje
singularplural
obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
nominativenrånrårrårna
genitiven råsrånsrårsrårnas
verbDefinition: orka
aktivpassiv
grundformattatt rås
nutidrårrås
dåtidrådderåddes
supinumhar|hade råtthar|hade råtts
imperativ
particip
presensrående
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Dagens namnsdag

Ellen

Dansk form av namnet Elin, från det grekiska namnet Helena: *fackla*. Även en engelsk variant av det grekiska namnet Eleonora: *barmhärtig*.

Lena

Svensk variant av det hebreiska namnet Magdalena, *kvinna från Magdala*, och det grekiska namnet Helena, *fackla*.

Relaterade namn: Lene, Lenita

Alla våra spel

Sökord

Spela nu

Fubuki®

Spela nu

Ordjakten

Spela nu